Låt finsk mat bli en framgångssaga

23.10.2010 kl. 02:00
..."Vi har också en bild av vad som bromsar oss förutom vårt nordliga läge. En orsak är en ytterst koncentrerad handel där man lite tillspetsat kan säga att det är två personer som bestämmer vad finländarna äter, inköpscheferna på de dominerande livsmedelskedjorna."...

Senaste onsdag debatterades regeringens redogörelse om livsmedelspolitiken i plenum. I Finland har livsmedelspolitik traditionellt handlat om tillgång och säkerhet, medan smak och njutning har prioriterats lägre. När man nämner Frankrike och mat, så tänker de flesta på smakupplevelser och restaurangkultur. När man nämner Finland och mat, så går tankarna till renhet och god hygien, och till världens bästa försörjningsberedskap. Finland är det enda landet i Europa och eventuellt i hela världen som till exempel har ett års brödsäd i lager för sina invånare.

Den här uppfattningen har också verifieras i undersökningar. Hos dem som turistar i Frankrike är den franska maten en av de viktigaste skällen för resmålet, medan naturupplevelser prioriteras av dem som besöker Finland, och maten kommer lågt ner. Orsakerna till dethär kan förstås sökas i historien. Vi har ett kärvt klimat och vi har upplevt nöd och krig. Men världens bästa livsmedelssäkerhet står inte i något motsatsförhållande till kulinariska upplevelser. Tvärtom är det just en av de grundstenar som vi nu kan bygga en ny framgångshistoria på.

Samtidigt som allt fler måltider äts utanför hemmet så finns det också andra trender ute i världen som också kommit hit. Det är trenden med så kallad SLOW-food, långsam mat, och trenden med närproducerad mat. Det finns trender mot tillsatsämnen och mot snabbmat. Det är inte ovanligt att en helgmiddag i Finland har rest 10 000 km innan den landat på vårt matbord. Om den sträckan kunde sänkas till några hundra kilometer skull det betyda en hel del för både miljö, klimat, livsmedelsäkerhet, men framför allt för den inhemska livsmedelsproduktionens konkurrenskraft.

Det här är bara några av de tankar som ligger bakom satsningen ”morgondagens mat”, regeringens och livsmedelssektorns försök att göra den finska livsmedelsproduktionen till framtidens tillväxtbransch. Vi har en gedigen kunskap som börjar på jordbruken och i växthusen, finns hos fiskarna och fiskodlarna och andra primärproducenter. Vi har också en bild av vad som bromsar oss förutom vårt nordliga läge. En orsak är en ytterst koncentrerad handel där man lite tillspetsat kan säga att det är två personer som bestämmer vad finländarna äter, inköpscheferna på de dominerande livsmedelskedjorna. Vi har en överdriven byråkrati som bland annat gör det oerhört svårt för små livsmedelsproducenter kunna konkurrera. Nu görs i alla fall ett seriöst försök att åstadkomma en förändring. Den finska maten ska bli en framgångssaga!

Mats Nylund, riksdagsledamot, SFP
Riksdagskrönika S-Ö 23.10.2010

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00