Låt finsk mat bli en framgångssaga

23.10.2010 kl. 02:00
..."Vi har också en bild av vad som bromsar oss förutom vårt nordliga läge. En orsak är en ytterst koncentrerad handel där man lite tillspetsat kan säga att det är två personer som bestämmer vad finländarna äter, inköpscheferna på de dominerande livsmedelskedjorna."...

Senaste onsdag debatterades regeringens redogörelse om livsmedelspolitiken i plenum. I Finland har livsmedelspolitik traditionellt handlat om tillgång och säkerhet, medan smak och njutning har prioriterats lägre. När man nämner Frankrike och mat, så tänker de flesta på smakupplevelser och restaurangkultur. När man nämner Finland och mat, så går tankarna till renhet och god hygien, och till världens bästa försörjningsberedskap. Finland är det enda landet i Europa och eventuellt i hela världen som till exempel har ett års brödsäd i lager för sina invånare.

Den här uppfattningen har också verifieras i undersökningar. Hos dem som turistar i Frankrike är den franska maten en av de viktigaste skällen för resmålet, medan naturupplevelser prioriteras av dem som besöker Finland, och maten kommer lågt ner. Orsakerna till dethär kan förstås sökas i historien. Vi har ett kärvt klimat och vi har upplevt nöd och krig. Men världens bästa livsmedelssäkerhet står inte i något motsatsförhållande till kulinariska upplevelser. Tvärtom är det just en av de grundstenar som vi nu kan bygga en ny framgångshistoria på.

Samtidigt som allt fler måltider äts utanför hemmet så finns det också andra trender ute i världen som också kommit hit. Det är trenden med så kallad SLOW-food, långsam mat, och trenden med närproducerad mat. Det finns trender mot tillsatsämnen och mot snabbmat. Det är inte ovanligt att en helgmiddag i Finland har rest 10 000 km innan den landat på vårt matbord. Om den sträckan kunde sänkas till några hundra kilometer skull det betyda en hel del för både miljö, klimat, livsmedelsäkerhet, men framför allt för den inhemska livsmedelsproduktionens konkurrenskraft.

Det här är bara några av de tankar som ligger bakom satsningen ”morgondagens mat”, regeringens och livsmedelssektorns försök att göra den finska livsmedelsproduktionen till framtidens tillväxtbransch. Vi har en gedigen kunskap som börjar på jordbruken och i växthusen, finns hos fiskarna och fiskodlarna och andra primärproducenter. Vi har också en bild av vad som bromsar oss förutom vårt nordliga läge. En orsak är en ytterst koncentrerad handel där man lite tillspetsat kan säga att det är två personer som bestämmer vad finländarna äter, inköpscheferna på de dominerande livsmedelskedjorna. Vi har en överdriven byråkrati som bland annat gör det oerhört svårt för små livsmedelsproducenter kunna konkurrera. Nu görs i alla fall ett seriöst försök att åstadkomma en förändring. Den finska maten ska bli en framgångssaga!

Mats Nylund, riksdagsledamot, SFP
Riksdagskrönika S-Ö 23.10.2010

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i militär krishanteringsoperation i Libanon

Regeringen föreslår att Finland skall delta i FN-operationen i södra Libanon genom att skicka 250 män och kvinnor till regionen. Svenska riksdagsgruppen stöder förslaget. Regeringens begäran om fullmakt för denna fredsbevararoperation står i linje med den säkerhetspolitiska linje och globala ansvar som Svenska riksdags-gruppen talat för.
05.09.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00