Låt finsk mat bli en framgångssaga

23.10.2010 kl. 02:00
..."Vi har också en bild av vad som bromsar oss förutom vårt nordliga läge. En orsak är en ytterst koncentrerad handel där man lite tillspetsat kan säga att det är två personer som bestämmer vad finländarna äter, inköpscheferna på de dominerande livsmedelskedjorna."...

Senaste onsdag debatterades regeringens redogörelse om livsmedelspolitiken i plenum. I Finland har livsmedelspolitik traditionellt handlat om tillgång och säkerhet, medan smak och njutning har prioriterats lägre. När man nämner Frankrike och mat, så tänker de flesta på smakupplevelser och restaurangkultur. När man nämner Finland och mat, så går tankarna till renhet och god hygien, och till världens bästa försörjningsberedskap. Finland är det enda landet i Europa och eventuellt i hela världen som till exempel har ett års brödsäd i lager för sina invånare.

Den här uppfattningen har också verifieras i undersökningar. Hos dem som turistar i Frankrike är den franska maten en av de viktigaste skällen för resmålet, medan naturupplevelser prioriteras av dem som besöker Finland, och maten kommer lågt ner. Orsakerna till dethär kan förstås sökas i historien. Vi har ett kärvt klimat och vi har upplevt nöd och krig. Men världens bästa livsmedelssäkerhet står inte i något motsatsförhållande till kulinariska upplevelser. Tvärtom är det just en av de grundstenar som vi nu kan bygga en ny framgångshistoria på.

Samtidigt som allt fler måltider äts utanför hemmet så finns det också andra trender ute i världen som också kommit hit. Det är trenden med så kallad SLOW-food, långsam mat, och trenden med närproducerad mat. Det finns trender mot tillsatsämnen och mot snabbmat. Det är inte ovanligt att en helgmiddag i Finland har rest 10 000 km innan den landat på vårt matbord. Om den sträckan kunde sänkas till några hundra kilometer skull det betyda en hel del för både miljö, klimat, livsmedelsäkerhet, men framför allt för den inhemska livsmedelsproduktionens konkurrenskraft.

Det här är bara några av de tankar som ligger bakom satsningen ”morgondagens mat”, regeringens och livsmedelssektorns försök att göra den finska livsmedelsproduktionen till framtidens tillväxtbransch. Vi har en gedigen kunskap som börjar på jordbruken och i växthusen, finns hos fiskarna och fiskodlarna och andra primärproducenter. Vi har också en bild av vad som bromsar oss förutom vårt nordliga läge. En orsak är en ytterst koncentrerad handel där man lite tillspetsat kan säga att det är två personer som bestämmer vad finländarna äter, inköpscheferna på de dominerande livsmedelskedjorna. Vi har en överdriven byråkrati som bland annat gör det oerhört svårt för små livsmedelsproducenter kunna konkurrera. Nu görs i alla fall ett seriöst försök att åstadkomma en förändring. Den finska maten ska bli en framgångssaga!

Mats Nylund, riksdagsledamot, SFP
Riksdagskrönika S-Ö 23.10.2010

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Responsdebatt om statsrådets långsiktiga energi- och klimatstrategi

Utmaningarna har växt ytterligare för regeringens långsiktiga energi- och klimatstrategi under vintern och våren. Den ekonomiska nedgången har ytterligare försämrat ekonomin och därmed också höjt ribban en aning för ekonomiska satsningar på klimatpolitiken.
17.06.2009 kl. 15:45

Statsministerns upplysning om det ekonomiska läget

Det är minsann inget lätt jobb att sköta Finlands ekonomi i dagens situation. Det är osäkert och det är snabba förändringar som gör det nästan omöjligt att förutspå den ekonomiska utvecklingen.
17.06.2009 kl. 11:15

Responsdebatt om redogörelsen om Finlands säkerhets- och försvarspolitik

Svenska riksdagsgruppen har många gånger framhållit att EU är den samarbetsram inom vilken Finland ska stärka säkerheten såväl i Europa som ur ett globalt perspektiv. Säkerheten och stabiliteten i EU och övriga Europa stärks genom den mångomtalade solidaritetsklausulen.
16.06.2009 kl. 13:55

Finlands säkerhets- och försvarspolitik

16.06.2009 kl. 10:35

Responsdebatt om budgetramarna 2010-2013

Som en följd av den ekonomiska krisen har hittills omkring 3 miljarder euro anvisats för stimulansåtgärder i vårt land – detta motsvarar omkring 1,5 % av BNP – en stor andel också med EU-mått mätt. Alla åtgärder som vidtas måste ha som målsättning att återställa tillväxten och balansen i vår ekonomi, motverka arbetslöshet och trygga vår betalningsförmåga – speciellt på lång sikt.
03.06.2009 kl. 13:35

Responsdebatt om Statsrådets EU-redogörelse

Också Svenska riksdagsgruppen sällar sig till skaran av röster som tycker att det är viktigt att oftare diskutera EU, Finlands roll i unionen och unionens framtid.
26.05.2009 kl. 15:00