Senaste onsdag debatterades regeringens redogörelse om livsmedelspolitiken i plenum. I Finland har livsmedelspolitik traditionellt handlat om tillgång och säkerhet, medan smak och njutning har prioriterats lägre. När man nämner Frankrike och mat, så tänker de flesta på smakupplevelser och restaurangkultur. När man nämner Finland och mat, så går tankarna till renhet och god hygien, och till världens bästa försörjningsberedskap. Finland är det enda landet i Europa och eventuellt i hela världen som till exempel har ett års brödsäd i lager för sina invånare.
Den här uppfattningen har också verifieras i undersökningar. Hos dem som turistar i Frankrike är den franska maten en av de viktigaste skällen för resmålet, medan naturupplevelser prioriteras av dem som besöker Finland, och maten kommer lågt ner. Orsakerna till dethär kan förstås sökas i historien. Vi har ett kärvt klimat och vi har upplevt nöd och krig. Men världens bästa livsmedelssäkerhet står inte i något motsatsförhållande till kulinariska upplevelser. Tvärtom är det just en av de grundstenar som vi nu kan bygga en ny framgångshistoria på.
Samtidigt som allt fler måltider äts utanför hemmet så finns det också andra trender ute i världen som också kommit hit. Det är trenden med så kallad SLOW-food, långsam mat, och trenden med närproducerad mat. Det finns trender mot tillsatsämnen och mot snabbmat. Det är inte ovanligt att en helgmiddag i Finland har rest 10 000 km innan den landat på vårt matbord. Om den sträckan kunde sänkas till några hundra kilometer skull det betyda en hel del för både miljö, klimat, livsmedelsäkerhet, men framför allt för den inhemska livsmedelsproduktionens konkurrenskraft.
Det här är bara några av de tankar som ligger bakom satsningen ”morgondagens mat”, regeringens och livsmedelssektorns försök att göra den finska livsmedelsproduktionen till framtidens tillväxtbransch. Vi har en gedigen kunskap som börjar på jordbruken och i växthusen, finns hos fiskarna och fiskodlarna och andra primärproducenter. Vi har också en bild av vad som bromsar oss förutom vårt nordliga läge. En orsak är en ytterst koncentrerad handel där man lite tillspetsat kan säga att det är två personer som bestämmer vad finländarna äter, inköpscheferna på de dominerande livsmedelskedjorna. Vi har en överdriven byråkrati som bland annat gör det oerhört svårt för små livsmedelsproducenter kunna konkurrera. Nu görs i alla fall ett seriöst försök att åstadkomma en förändring. Den finska maten ska bli en framgångssaga!
Mats Nylund, riksdagsledamot, SFP
Riksdagskrönika S-Ö 23.10.2010
