Villkoren för uppehållstillstånd för annan anhörig ändras inte

27.10.2010 kl. 13:00
Den migrationspolitiska ministergruppen beslöt i dag att ändringen av utlänningslagen när det gäller villkoren för uppehållstillstånd för annan anhörig inte verkställs. Om ändringen hade verkställts hade det inneburit att uppehållstillstånd oftare än i dag hade kunnat beviljas till en myndig finsk medborgares föräldrar.

Migrations- och Europaminister Astrid Thors understödde ändringen. – Ändringen fick inget understöd i regeringen. Jag betonar att det inte är möjligt att ändra tolkningen av gällande lag genom inrikesministeriets anvisning, eftersom rättspraxisen är vedertagen. Inrikesministeriet hade endast kunnat ge en ny tolkningsanvisning om en ny lag hade utfärdats, säger minister Thors. – Den ändring som vi föreslog hade ökat antalet ansökningar, men enligt vår bedömning inte väsentligt, säger ministern.

Enligt gällande lag kan uppehållstillstånd till en annan anhörig bara beviljas om parterna har för avsikt att fortsätta att leva i en sådan fast familjegemenskap som de tidigare har levt i eller om den anhöriga är fullständigt beroende av den i Finland bosatta finska medborgaren. Begreppet fullständigt beroende har tolkats mycket restriktivt och nästan inga uppehållstillstånd har beviljats på denna grund.

Ordförande för migrationspolitiska ministergruppen är migrations- och Europaminister Astrid Thors och medlemmar är utrikeshandels- och utvecklingsminister Paavo Väyrynen, inrikesminister Anne Holmlund, förvaltnings- och kommunminister Tapani Tölli, undervisningsminister Henna Virkkunen, näringsminister Mauri Pekkarinen, arbetsminister Anni Sinnemäki och omsorgsminister Paula Risikko.

Kimmo Hakonens, inrikesministeriets lagstiftningsdirektör, utlåtande om styrandet av tillämpningspraxisen av utlänningslagen (på finska).

Närmare information: specialmedarbetare Thomas Bergman 071 878 8212

 

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15