Språk är nyckeln till en god integration

27.10.2010 kl. 14:40

I veckan konstaterade förbundskansler Agneta Merkel att Tyskland misslyckats med sin integrationspolitik. En stor del av de invandrare som kommit till Tyskland under de senaste årtiondena har inte lärt sig tyska. I Finland har vi all orsak att vara lyhörda för de signaler som kommer från länder med en lång erfarenhet av mer omfattande invandring. Vi skall inte upprepa deras misstag.

Det är ingen enkel uppgift att få människor som kommer från andra kulturer och länder att känna sig välkomna och rota sig i ett nytt land. Det kräver engagemang från många håll i samhället, och en lagstiftning som stöder målet. Därför är jag väldigt glad för det förslag till ny integrationslag som vår migrationsminister Astrid Thors (SFP) presenterade i riksdagen i veckan.

Att flytta till en annan ort i sitt eget land kan för vem som helst vara jobbigt. Att flytta till ett helt nytt land, med ett främmande språk, med annorlunda klimat och andra seder och bruk är allt annat än lätt för de flesta. Men med en egen vilja att lära sig och med ett samhälle som stöder en god integrering, finns alla möjligheter att lyckas. Nyckeln till en lyckad integration är att lära sig språket. Utan språk, vare sig det är svenska eller finska, ställs man lätt utanför. Och utanförskap är aldrig bra, det må sedan gälla infödda finländare eller invandrare.

Den nya integrationslagens styrka ligger i att den omfattar alla invandrare. Det betyder att också de kvinnor, som flyttat till landet för att deras män jobbar här eller pga äktenskap, nu också får rätt till såväl språkundervisning som en individuell integrationsplan. Det här är absolut nödvändigt. Ingen kan vara så sårbar idag, som en invandrarkvinna som är hemma med sina barn, som inte kan språket, vare sig svenska eller finska och som kanske därtill är analfabet. Därför är det så viktigt att också invandrarmammorna integreras väl. Då mamman klarar sig bra i sitt nya hemland, ger det också bättre förutsättningar för att det för barnens del skall gå väl.

Unikt i sammanhanget är det försöksprojekt som nu initieras i lagen, och som riktar sig till kommunerna. Projektet heter ”Delaktig i Finland” och kommer att pågå från 2011 fram till slutet av 2013. Målet är att skapa nya lyckade integrationsmodeller. Det handlar om mera och bättre språkundervisning och snabbare sysselsättningsmöjligheter för våra invandrare. Projektet är speciellt också för att det delfinansieras av Suomen kulttuurirahasto och Svenska kulturfonden.

Jag är övertygad om att det kommer att bli en viss trängsel i ansökningskön. Här gäller det därför för vår goda region att ta lyra nu, så att vi är med då projektpengarna delas. Det borde finnas alla förutsättningar för det. Regionen har visat framfötterna genom att Kronoby, Larsmo och Pedersöre nu tagit emot kvotflyktingar. Också i övrigt har vi en längre tid haft en relativt stor invandring från utlandet till våra trakter. Nykarleby kunde med fördel vara primus motor i denna ansökningsprocess, vilket jag förstått att de också gärna är. Det är bra! Viktigt är att vi också involverar dem som i tiderna kommit till vår region från andra länder, och tar vara på deras erfarenheter och synpunkter.


 

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37