Språk är nyckeln till en god integration

27.10.2010 kl. 14:40

I veckan konstaterade förbundskansler Agneta Merkel att Tyskland misslyckats med sin integrationspolitik. En stor del av de invandrare som kommit till Tyskland under de senaste årtiondena har inte lärt sig tyska. I Finland har vi all orsak att vara lyhörda för de signaler som kommer från länder med en lång erfarenhet av mer omfattande invandring. Vi skall inte upprepa deras misstag.

Det är ingen enkel uppgift att få människor som kommer från andra kulturer och länder att känna sig välkomna och rota sig i ett nytt land. Det kräver engagemang från många håll i samhället, och en lagstiftning som stöder målet. Därför är jag väldigt glad för det förslag till ny integrationslag som vår migrationsminister Astrid Thors (SFP) presenterade i riksdagen i veckan.

Att flytta till en annan ort i sitt eget land kan för vem som helst vara jobbigt. Att flytta till ett helt nytt land, med ett främmande språk, med annorlunda klimat och andra seder och bruk är allt annat än lätt för de flesta. Men med en egen vilja att lära sig och med ett samhälle som stöder en god integrering, finns alla möjligheter att lyckas. Nyckeln till en lyckad integration är att lära sig språket. Utan språk, vare sig det är svenska eller finska, ställs man lätt utanför. Och utanförskap är aldrig bra, det må sedan gälla infödda finländare eller invandrare.

Den nya integrationslagens styrka ligger i att den omfattar alla invandrare. Det betyder att också de kvinnor, som flyttat till landet för att deras män jobbar här eller pga äktenskap, nu också får rätt till såväl språkundervisning som en individuell integrationsplan. Det här är absolut nödvändigt. Ingen kan vara så sårbar idag, som en invandrarkvinna som är hemma med sina barn, som inte kan språket, vare sig svenska eller finska och som kanske därtill är analfabet. Därför är det så viktigt att också invandrarmammorna integreras väl. Då mamman klarar sig bra i sitt nya hemland, ger det också bättre förutsättningar för att det för barnens del skall gå väl.

Unikt i sammanhanget är det försöksprojekt som nu initieras i lagen, och som riktar sig till kommunerna. Projektet heter ”Delaktig i Finland” och kommer att pågå från 2011 fram till slutet av 2013. Målet är att skapa nya lyckade integrationsmodeller. Det handlar om mera och bättre språkundervisning och snabbare sysselsättningsmöjligheter för våra invandrare. Projektet är speciellt också för att det delfinansieras av Suomen kulttuurirahasto och Svenska kulturfonden.

Jag är övertygad om att det kommer att bli en viss trängsel i ansökningskön. Här gäller det därför för vår goda region att ta lyra nu, så att vi är med då projektpengarna delas. Det borde finnas alla förutsättningar för det. Regionen har visat framfötterna genom att Kronoby, Larsmo och Pedersöre nu tagit emot kvotflyktingar. Också i övrigt har vi en längre tid haft en relativt stor invandring från utlandet till våra trakter. Nykarleby kunde med fördel vara primus motor i denna ansökningsprocess, vilket jag förstått att de också gärna är. Det är bra! Viktigt är att vi också involverar dem som i tiderna kommit till vår region från andra länder, och tar vara på deras erfarenheter och synpunkter.


 

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00