Språk är nyckeln till en god integration

27.10.2010 kl. 14:40

I veckan konstaterade förbundskansler Agneta Merkel att Tyskland misslyckats med sin integrationspolitik. En stor del av de invandrare som kommit till Tyskland under de senaste årtiondena har inte lärt sig tyska. I Finland har vi all orsak att vara lyhörda för de signaler som kommer från länder med en lång erfarenhet av mer omfattande invandring. Vi skall inte upprepa deras misstag.

Det är ingen enkel uppgift att få människor som kommer från andra kulturer och länder att känna sig välkomna och rota sig i ett nytt land. Det kräver engagemang från många håll i samhället, och en lagstiftning som stöder målet. Därför är jag väldigt glad för det förslag till ny integrationslag som vår migrationsminister Astrid Thors (SFP) presenterade i riksdagen i veckan.

Att flytta till en annan ort i sitt eget land kan för vem som helst vara jobbigt. Att flytta till ett helt nytt land, med ett främmande språk, med annorlunda klimat och andra seder och bruk är allt annat än lätt för de flesta. Men med en egen vilja att lära sig och med ett samhälle som stöder en god integrering, finns alla möjligheter att lyckas. Nyckeln till en lyckad integration är att lära sig språket. Utan språk, vare sig det är svenska eller finska, ställs man lätt utanför. Och utanförskap är aldrig bra, det må sedan gälla infödda finländare eller invandrare.

Den nya integrationslagens styrka ligger i att den omfattar alla invandrare. Det betyder att också de kvinnor, som flyttat till landet för att deras män jobbar här eller pga äktenskap, nu också får rätt till såväl språkundervisning som en individuell integrationsplan. Det här är absolut nödvändigt. Ingen kan vara så sårbar idag, som en invandrarkvinna som är hemma med sina barn, som inte kan språket, vare sig svenska eller finska och som kanske därtill är analfabet. Därför är det så viktigt att också invandrarmammorna integreras väl. Då mamman klarar sig bra i sitt nya hemland, ger det också bättre förutsättningar för att det för barnens del skall gå väl.

Unikt i sammanhanget är det försöksprojekt som nu initieras i lagen, och som riktar sig till kommunerna. Projektet heter ”Delaktig i Finland” och kommer att pågå från 2011 fram till slutet av 2013. Målet är att skapa nya lyckade integrationsmodeller. Det handlar om mera och bättre språkundervisning och snabbare sysselsättningsmöjligheter för våra invandrare. Projektet är speciellt också för att det delfinansieras av Suomen kulttuurirahasto och Svenska kulturfonden.

Jag är övertygad om att det kommer att bli en viss trängsel i ansökningskön. Här gäller det därför för vår goda region att ta lyra nu, så att vi är med då projektpengarna delas. Det borde finnas alla förutsättningar för det. Regionen har visat framfötterna genom att Kronoby, Larsmo och Pedersöre nu tagit emot kvotflyktingar. Också i övrigt har vi en längre tid haft en relativt stor invandring från utlandet till våra trakter. Nykarleby kunde med fördel vara primus motor i denna ansökningsprocess, vilket jag förstått att de också gärna är. Det är bra! Viktigt är att vi också involverar dem som i tiderna kommit till vår region från andra länder, och tar vara på deras erfarenheter och synpunkter.


 

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30