Språk är nyckeln till en god integration

27.10.2010 kl. 14:40

I veckan konstaterade förbundskansler Agneta Merkel att Tyskland misslyckats med sin integrationspolitik. En stor del av de invandrare som kommit till Tyskland under de senaste årtiondena har inte lärt sig tyska. I Finland har vi all orsak att vara lyhörda för de signaler som kommer från länder med en lång erfarenhet av mer omfattande invandring. Vi skall inte upprepa deras misstag.

Det är ingen enkel uppgift att få människor som kommer från andra kulturer och länder att känna sig välkomna och rota sig i ett nytt land. Det kräver engagemang från många håll i samhället, och en lagstiftning som stöder målet. Därför är jag väldigt glad för det förslag till ny integrationslag som vår migrationsminister Astrid Thors (SFP) presenterade i riksdagen i veckan.

Att flytta till en annan ort i sitt eget land kan för vem som helst vara jobbigt. Att flytta till ett helt nytt land, med ett främmande språk, med annorlunda klimat och andra seder och bruk är allt annat än lätt för de flesta. Men med en egen vilja att lära sig och med ett samhälle som stöder en god integrering, finns alla möjligheter att lyckas. Nyckeln till en lyckad integration är att lära sig språket. Utan språk, vare sig det är svenska eller finska, ställs man lätt utanför. Och utanförskap är aldrig bra, det må sedan gälla infödda finländare eller invandrare.

Den nya integrationslagens styrka ligger i att den omfattar alla invandrare. Det betyder att också de kvinnor, som flyttat till landet för att deras män jobbar här eller pga äktenskap, nu också får rätt till såväl språkundervisning som en individuell integrationsplan. Det här är absolut nödvändigt. Ingen kan vara så sårbar idag, som en invandrarkvinna som är hemma med sina barn, som inte kan språket, vare sig svenska eller finska och som kanske därtill är analfabet. Därför är det så viktigt att också invandrarmammorna integreras väl. Då mamman klarar sig bra i sitt nya hemland, ger det också bättre förutsättningar för att det för barnens del skall gå väl.

Unikt i sammanhanget är det försöksprojekt som nu initieras i lagen, och som riktar sig till kommunerna. Projektet heter ”Delaktig i Finland” och kommer att pågå från 2011 fram till slutet av 2013. Målet är att skapa nya lyckade integrationsmodeller. Det handlar om mera och bättre språkundervisning och snabbare sysselsättningsmöjligheter för våra invandrare. Projektet är speciellt också för att det delfinansieras av Suomen kulttuurirahasto och Svenska kulturfonden.

Jag är övertygad om att det kommer att bli en viss trängsel i ansökningskön. Här gäller det därför för vår goda region att ta lyra nu, så att vi är med då projektpengarna delas. Det borde finnas alla förutsättningar för det. Regionen har visat framfötterna genom att Kronoby, Larsmo och Pedersöre nu tagit emot kvotflyktingar. Också i övrigt har vi en längre tid haft en relativt stor invandring från utlandet till våra trakter. Nykarleby kunde med fördel vara primus motor i denna ansökningsprocess, vilket jag förstått att de också gärna är. Det är bra! Viktigt är att vi också involverar dem som i tiderna kommit till vår region från andra länder, och tar vara på deras erfarenheter och synpunkter.


 

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om EU-politiken

26.05.2009 kl. 10:35

Remissdebatt om statsrådets EU-redogörelse

Av statsrådets redogörelse över EU-politiken framgår regeringens vision om hur EU ska se ut, fungera och utvecklas till år 2020. Svenska riksdagsgruppen framhåller vikten av att alla skall kunna känna sig representerade i Bryssel och delaktiga i den politik som förs i EU.
16.04.2009 kl. 17:00

Responsdebatt om första tilläggsbudgeten

Trots att vi skött vår egen ekonomiska politik bra de senaste åren och kunnat både förbättra välfärden och korta av på vår statsskuld är vi mitt i den ekonomiska kris som startade i höstas på fastighetsmarknaden i USA och snabbt spred sig. Alla undersökningar pekar på att vi får lov att räkna med kärva år. Hur kärva de blir vet vi väl med säkerhet först efteråt. Nu måste vi hålla hjulen i rullning, stimulera sysselsättningen och upprätthålla tryggheten och basservicen för alla. Samtidigt måste vi ta sikte på en framtid där sysselsättningsgraden är hög, eftersom det utgör grunden för en hållbar välfärd.
18.03.2009 kl. 16:00

Interpellation om regeringens ställningstagande till högre pensionsålder

Vi har upplevt dramatiska veckor i politiken, något som har sin naturliga bakgrund i det som har hänt i världsekonomin men som också har med vårt lands åldersstruktur och arbetsmarknad att göra. Med stor tillfredsställelse kan vi notera att förståelsen för regeringens framförda förslag till åtgärder börjar vinna allt större understöd.
11.03.2009 kl. 16:30

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00