Gruppanförande 27.10.2010

29.10.2010 kl. 12:55
Gruppanförande i debatten om den ekonomiska politiken inom Europeiska unionen och euroområdet

Europa ska inte behöva uppleva ett nytt Grekland. Den grekiska misshushållningen med statsfinanserna kan stå de europeiska skattebetalarna dyr. Detta får inte upprepas. Därför behövs insyn, vid behov vägledning och i sista hand sanktioner om ett euroland drastiskt börjar avvika från överenskomna spelregler för budgetunderskott och statsskuld.

Denna insyn, denna vägledning och i värsta fall dessa sanktioner tjänar inte bara hela euroområdet, utan också det land som inte följer spelreglerna. Det är bättre att föregripa än att ställas inför fullbordat faktum. Medborgarna kommer betydligt lindrigare undan om misshushållningen stoppas i tid än om läget hunnit bli så katastrofalt som i fallet Grekland. Det har grekerna lärt sig nu, och vi får innerligt hoppas att inget annat folk hamnar i samma situation.

Det är ologiskt att i samma andetag klandra det lånepaket som syddes ihop för att rädda Grekland, och de förebyggande åtgärder som nu vidtas för att undvika att motsvarande situation upprepas. Lika ologiskt är att säga att ingen ska ha insyn i vår budgetpolitik, särskilt som vi inte ens har något att dölja, men att vi bör få insyn i vad andra länder gör. Reglerna måste vara lika för alla, stora som små medlemsländer.

Finland lärde sig en hel del av vår djupa ekonomiska kris i börjar av nittiotalet. Vi kunde därför undvika att upprepa vissa misstag då det gällde att dämpa den kris som började 2008. Tyvärr lär sig länder mer sällan av varandras misstag. Därför behövs gemensamma spelregler som tvingar alla att lära sig..

Svenska riksdagsgruppen ställer sig därför positiv till själva grundidén i förslagen till en bättre koordinering av den ekonomiska politiken och särskilt finanspolitiken inom EU och i första hand bland euroländerna. Men liksom Stora utskottet i dess utlåtande är inte heller vår grupp okritisk till alla förslag.

De rättsliga grunderna för de föreslagna åtgärderna och särskilt för sanktionerna måste klarläggas. Om allmänna regler för sanktioner införs måste de stå på fast fördragsgrund. Samtidigt är det viktigt att minnas att tolkningar av fördragstexterna har räddat EU ur kriser. Reglerna bör vara så exakta som möjligt, men inte så strikta att de förvandlas till hand- och fotbojor.

Reglerna för budgetunderskott och statsskuld får inte heller locka Europa att helt överge John Maynard Keynes kloka läror. I lågkonjunktur bör stater kunna ha budgetunderskott och öka sin statsskuld för att stimulera ekonomin – bara de sedan i högkonjunktur lyckas åstadkomma överskott och minska skulden.

Såsom Stora utskottet konstaterar i sitt utlåtande, är det inte alltid lätt att objektivt bedöma när ekonomiska förhållanden är så exceptionella att även exceptionella lösningar är nödvändiga. Ett visst mått av flexibilitet måste därför överlämnas till de politiska beslutsfattarna att, förhoppningsvis i samförstånd, vid behov utnyttja.

Vår EU-kommissionär Olli Rehn har personifierat kommissionens strikta linje då det gäller sanktioner. Samtidigt som vi principiellt måste ställa oss kritiska till fenomenet att två stora EU-länder kommer överens om något över huvudena på de andra medlemsländerna, är det skäl att fördomsfritt beakta alla förslag så att de slutliga besluten blir både realistiska och balanserade.

Är det till exempel realistiskt att tro att Storbritannien skulle godkänna en sådan ändring av grundfördraget som kunde beröva tredskande medlemsländer deras rösträtt? Däremot är det fransk-tyska förslaget om bankernas medverkan i krislösningar välkommet.

Än är det långt till de slutliga besluten. Toppmötet i morgon och övermorgon kommer att staka ut riktlinjer för den fortsatta beredningen, som sedan inleds i de ministerråd och andra organ där den bör ske. Riksdagen kommer noga att följa den fortsatta processen, och förbehåller sig den självklara rätten att ta ställning till förslagen allt efter som de ges en mer slutlig form.

Finland anses vara ett föredöme inom EU för hur det nationella parlamentet hålls informerat och ges möjlighet till reellt inflytande på beslutsprocesserna. Låt oss leva upp till vårt goda rykte också nu.
 
Gruppanförandet hölls 27.10.2010 av riksdasgsledamot Håkan Nordman

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Responsdebatt om budgetramarna 2008-2011

Jag vill tacka kollegerna i utskottet för en saklig behandling av statsfinanserna för de kommande fyra åren. Budgetramarna, som oppositionen förstås anser vara för snäva, är spikade med ansvar. Vi kan inte fördela pengar som vi inte har. Att sysselsättningsläget förbättras är en förutsättning för att vi skall kunna hålla en hög nivå på och utveckla servicen i framtiden. Nyheten om att BNP ligger på över 5 procent högre nivå än för ett år, att arbetslösheten är 1,6 procentenheter lägre än för ett år sedan och 60 000 fler är sysselsatta visar att Finland är på rätt väg.
19.06.2007 kl. 00:00

Regeringens rambudget för åren 2008-2011

Det är både rätt och klokt att försvara en ansvarsfull och strikt budgetpolitik. Det är rättvist gentemot kommande generationer. Då oppositionen vill använda mer av statens pengar, är det skäl att minnas att regeringens budgetutgifter är 180 miljoner större – hela 14 procent större - än föregående regerings budgetra-mar. Större utgiftsökningar än så, skulle vara ansvarslöst.
29.05.2007 kl. 15:15

Riksdagens 100-års jubileumsplenum

Då vi talar om historia, minns vi ofta bara de banbrytande skedena – de stora ögonblicken. Ändå är det så, att historien går framåt med små steg. Ibland så små att vi inte märker dem – förrän långt senare.
23.05.2007 kl. 14:30

Statsrådets meddelande om regeringsprogrammet

"Finland tillhör alla, oberoende av bostadsort, livssituation, modersmål eller etnisk bakgrund. Medborgarna skall garanteras rätten att påverka samt delta och vara delaktiga i beslutsfattandet". Denna markering i inledningen av regeringsprogrammet är viktig – och en stor utmaning för regeringen. Men det är också viktigt att säga ut att detta är regeringens vilja. Svenska riksdagsgruppen är mycket nöjd över det regeringsprogram som de fyra regeringspartierna har enats om under Matti Vanhanens ledning.
24.04.2007 kl. 15:30

Interpellation om klimatförändringen och tryggande av energiförsörjningen

Det är mycket bra att Samlingspartiet visar intresse för den pågående och skrämmande klimatförändringen. Klimatförändringen har pågått i decennier. Samlingspartiet väljer nu att kraftigt kritisera regeringen för dess miljöpolitik då det återstår fyra arbetsveckor av denna regeringsperiod. Det kan jag inte klassa som annat än blott valpolitik.
17.01.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om Finlands EU-ordförandeskap

Låt mig komma med ett frankt påstående: 2006 var året då federalismen tog några ordentliga steg framåt i det finländska EU-tänkandet. Detta av två orsaker: Europaparlamentet visade sig vara en fungerande institution och parlamentet bidrog kraftigt till att göra beslutsprocessen i EU till en tydlig politisk process- vilket också statsminister Vanhanen konstaterat i Bryssel i anslutning till servicedirektivet. Det var parlamentet och de politiska rörelserna i Europa som hade initiativet. Och det finländska ordförandeskapet hade ett gott samarbete med Europaparlamentet och tack vare det kunde många viktiga frågor inom EG-samarbetet ros i hamn.
11.01.2007 kl. 00:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2007

Jag vill börja med att tacka finansministern och mina kollegor för en enkel och snabb process i att nå en överenskommelse om riksdagens ändringar i budgetboken. Men jag vill ändå ägna lite tid åt att analysera hur riksdagen använder sin budgetmakt.
13.12.2006 kl. 00:00