Handelns två allsmäktiga

04.11.2010 kl. 15:10
Prisbildningen i livsmedelskedjan har diskuterats flitigt denna höst. Forskningsinstitut har visat att handeln år för år lyckas öka sin andel av matens slutpris på bekostnad av dels industrin dels jordbrukarna. Handeln, som i Finland domineras av två stora kedjor, håller varuleverantörerna och industrin i ett järngrepp...

 

 

Handelns två allsmäktiga

Prisbildningen i livsmedelskedjan har diskuterats flitigt denna höst. Forskningsinstitut har visat att handeln år för år lyckas öka sin andel av matens slutpris på bekostnad av dels industrin dels jordbrukarna. Handeln, som i Finland domineras av två stora kedjor, håller varuleverantörerna och industrin i ett järngrepp. Den senaste bekräftelsen kom för två veckor sedan när en av S-kedjans direktörer meddelade att det i förhandlingar med varuleverantörer inte framkommit några skäl till att höja priserna.

Samtidigt vet vi att bränsle- och energipriserna stigit kraftigt under hösten så som också gödsel- och foderpriserna, som rusat i höjden. Detta har även bekräftats av forskningsinstitut och har lett till kraftigt ökade produktionskostnader för bönderna. Orsaken till att handeln meddelar att det inte framkommit skäl till prishöjningar beror således inte på att det inte skulle finnas behov av att höja priserna. Det är utav den enkla orsaken att dessa två kedjor är så starka att varuleverantörerna inte har haft något att sätta emot i förhandlingarna. Handeln meddelar helt krasst att ifall de inte får köpa till det pris de vill ha, så byter de till utländska leverantörer. Efter att ha demonstrerat det några gånger i praktiken så vågar varuleverantörerna inte annat än lyda.

Situationen är ohållbar. Om inte prisförhöjningar tillåts gå igenom hela kedjan så stryps primärproducenterna långsamt, och det är tydligt att handelskedjorna inte har något intresse av att pruta på sin egen täckning. När regeringen följer EU-kommissionens rekommendationer och försöker stifta en lag som ska öka producenternas möjlighet att samarbeta i livsmedelskedjan skriker både Livsmedelsindustriförbundet och framför allt Daglivaruhandelsföreningen, som representerar handeln, i högan sky i husorganet Kauppalehti om kartell och monopol. Det är och förblir klart och tydligt att man inom handeln aldrig tänkt tanken att själv ställa sig framför spegeln.

En fri marknad brukar betyda att priset bildas av utbud och efterfrågan. Randvillkor för marknaden regleras i konkurrenslagstiftningen och övervakas av konkurrensverket. Det är hög tid för konkurrensverket att se närmare på handelns koncentration i Finland. Det kan inte vara sund marknadsekonomi att mjölk importerad från Sverige, förpackas i Finland och säljs betydligt billigare än den inhemska. Och detta i ett läge där mjölkproducenten i Sverige får samma avräkningspris som betalas i Finland. Det finns heller inget förnuft i att en handelskedja mitt i sommaren när det mognar mer än nog av inhemska tomater importera holländska och tyska tomater endast för att hålla priset så nere som möjligt.

Naturligtvis ska den finländska konsumenten få välja mellan både finländskt och importerat, och mellan olika leverantörers produkter. Men om situationen är den att det i praktiken är två direktörer på två handelskedjor som bestämmer både vad finländarna äter och vad de ska betala för sin mat så har något gått verkligen snett.

Alla led i matkedjan måste ha rätt till en skälig ersättning för det de producerar. I annat fall måste politikerna och myndigheterna ingripa och återställa balansen inom livsmedelskedjan. Det har tidigare hänt sig att myndigheter spjälkat upp företag med marknadsdominerande ställning, eller ställt villkor för hur de får handla. Det kan väl inte vara på det sättet att konkurrensreglerna enbart gäller böndernas egna företag?

Mats Nylund, riksdagsledamot, SFP
 

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets redogörelse om ramarna för statsfinanserna 2009-2012

Ett lands framgång beror på många saker - kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet för att ta några exempel. En annan framgångsfaktor är sysselsättningen. Det är därför som Matti Vanhanens regering gör rätt när den prioriterar sysselsättningen.
25.03.2008 kl. 12:15

Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkas verksamhet

Gruppanförande
11.03.2008 kl. 14:55

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45