Gruppanförande 10.11.2010

11.11.2010 kl. 14:12
Gruppanförande i remissdebatten om förslaget till fjärde tilläggsbudget för 2010
och komplettering till budgetförslaget för 2011

Den som om några år i arkiven studerar förslagen till 2010 års sista tilläggsbudget och kompletteringar av 2011 års statsbudget kommer att anse att den bästa nyheten i förslagen var att upplåningen reducerades från den tidigare planerade. Detta är också redan nu den bästa nyheten för kommande generationer av skattebetalare.

Finland har klarat de senaste årens finansiella och ekonomiska kris bättre än de flesta länderna i Europa. För det kan vi tacka den stimulanspolitik som regeringen Vanhanen II bedrev, och som regeringen Kiviniemi nu följer upp. Det oundvikliga priset för den stimulanspolitiken har dock varit en snabbt växande statsskuld.

Nu då konjunkturerna har svängt är det därför på sin plats att erkänna att också statsskuldens tillväxt har sina gränser som inte får överskridas. Vår statsskuld hör alltjämt till de minsta i EU-området, men varje lånad euro ska betalas tillbaka, och det med ränta.

Därför är det välkommet att förslaget till tilläggsbudget innebär att nettoupplåningsbehovet minskar med drygt 700 miljoner, och att budgetunderskottet nästa år minskar med 4,5 miljarder jämfört med i år, av vilket 330 miljoner tack vare det föreliggande förslaget till kompletteringar av nästa års budget. Det här är steg i rätt riktning.

Vi kan alltså vara nöjda med vår prestation hittills, men måste fortsätta på förnuftets väg så att också nästa generation kan leva med den prestationen.

De förslag som regeringen nu framlägger är alltjämt stimulerande. Sysselsättningsläget har utvecklats gynnsamt, men för att ytterligare förbättra situationen anslås nu i tillägg till alla tidigare satsningar 66 miljoner euro för att stödja och snabba på den goda utvecklingen.

Oppositionen kommer naturligtvis att, trogen sitt kritikeruppdrag, säga att detta är för litet, att vi alltjämt har alltför många arbetslösa i landet och att större tilläggsanslag skulle krävas. Visst, men i den andra vågskålen finns alltså alltid statsskulden, som vi måste se upp med. En alltför stor statsskuld riskerar lätt att bli ett hinder för framtida investeringar.

Lyckligtvis har medborgarna på annat sätt än över skattesedeln bidragit till att finansiera tilläggsanslagen. Regeringen har kommit överens om en extra satsning på 30 miljoner ur de ofördelade tipsmedlen, och de pengarna kommer väl till pass. Lejonparten används för just sysselsättande ändamål, inom vetenskap, konst, idrott och ungdomsarbete. Bland det som nu prioriteras hör uppsökande ungdomsarbete och ungdomsverkstäder, som bäst når unga i riskzonen att bli utslagna.

Finessen med de tilläggsanslag regeringen nu föreslår är att de riktas till många olika ändamål i många olika branscher.

Regeringen har tagit allvarligt på det bekymmersamma sysselsättningsläget bland högt utbildade, och föreslår tilläggsmedel för forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet inom universitet och yrkeshögskolor. Likaså ökas anslagen för innovationsverksamhet i den privata företagsvärlden.

Industrin blir inte heller i övrigt utan stimulans att sysselsätta. Utöver de tilläggsanslag som nu föreslås för det marina klustret har regeringen föresatt sig att med hjälp av miljöstöd trygga Viking Lines beställning av en ny stor passagerarfärja, med option för en andra. Verkstads- och metallindustrin ska få omdirigerade EU-pengar.

Vidare anslås mer pengar för att sysselsätta poliser. Det svarar naturligtvis också mot ett uppenbart behov av ökade resurser för polisen. Förhoppningsvis kan tilläggsanslagen för domstolarna bidra till snabbare rättsprocesser – utdragna processer är nu en skamfläck för vårt rättssamhälle.

Regeringen har inte heller glömt behoven i glesbygderna, utan föreslår bland annat mera pengar för Kajanaland. För att förnya stormskadade skogar och för grundförbättringar i skogsvården föreslås 14 miljoner mer.

Värdefullt är också att anslagen höjs för att sysselsätta långtidsarbetslösa personer som behöver rehabilitering. Då vi talar om behovet av att förlänga arbetskarriärerna både i början och i slutet av karriären glömmer vi lätt att det också finns människor som bättre än nu kan och bör sysselsättas så att säga mitt i karriärerna, bara de ges en chans. Det finns olika grupper av funktionsnedsatta som med enkla och små medel kunde sysselsättas bättre än nu.

Inte heller de som trots alla stimulansåtgärder förblir arbetslösa blir helt lottlösa. För att beakta justerade inkomstgränser ökas anslagen för arbetsmarknadsstöd.

Svenska riksdagsgruppen gläds också över de ökade anslagen för olika kulturändamål. Kulturhuvudstadsprojektet 2011 och designhuvudstadsprojektet 2012 får nu de anslag de behöver. En halv miljon beviljas också för att förkovra Statens konstmuseums samlingar. Och så får renoveringen av både Olofsborg och Ekudden tilläggsanslag, som naturligtvis också ger en sysselsättande effekt.

Alla de här kultursatsningarna bekräftar än en gång att kulturen inte blivit och inte blir lidande av de senaste årens ekonomiska kris. I kristider behöver kulturen tvärtom uppmuntran.

Gruppanförandet hölls 10.11.2010 av gruppordförande Ulla-Maj Wideroos


 

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15