När klimatpolitiken används fel

12.11.2010 kl. 14:26
Klimatpolitiken används för närvarande mycket flitigt som argument för urbanisering av vårt samhälle. De som använder sig av det är föga förvånande de urbana partierna...

 

Klimatpolitiken används för närvarande mycket flitigt som argument för urbanisering av vårt samhälle. De som använder sig av det är föga förvånande de urbana partierna, främst de gröna och en del av samlingspartiet. För att minska på koldioxidutsläppen vill de bland annat kraftigt koncentrera boendet till befintliga järnvägsspår, och samtidigt begränsa boende och byggande på landsbygden.

Över 35 procent av Finlands koldioxidutsläpp beräknas komma från boende och under 20 procent från kommunikationer. Majoriteten av finländarna bor idag i städer och det överlägset vanligaste husbyggnadsmaterialet i städerna är betong. I Finland finns det idag endast 33 flervåningshus i trä och de offentliga byggnaderna som är byggda i trä kan räknas på en hand. I Sverige finns det flervåningshus i trä i över 180 kommuner. I London kan man stoltsera med världens hittills hösta niovåningshus av trä. Koldioxidbelastningen av ett trähusbygge är endast en fjärdedel jämfört med motsvarande hus i betong eller stål och dessutom binder träet i byggnader koldioxid till skillnad från andra byggnadsmaterial.

Om man verkligen vill minska på koldioxidutsläppen är alltså trähusbyggande något av det effektivaste som finns. Om miljöministeriets bostadsavdelning vill stöda klimatmålsättningarna genom samhällsplaneringen bör de göra allt för att offentligt byggande och kommersiellt byggande av flervåningshus framöver skulle utföras i trä, och det med det snaraste. I Sverige har man gjort verkliga satsningar i det här och därmed byggs också över 20 procent av nya flervåningshus i trä. I Finland har en hel del satsningar gjorts på papper under de senaste årtiondena, men inget konkret har utmynnat.

Det verkar från storstadspolitikers håll finnas en klar vilja att begränsa byggandet på landsbygden i den metropolpolitik som nu behandlas i riksdagen, och där duger klimatpolitiken som bräckjärn. Det är en farlig väg både nationalekonomiskt och klimatpolitiskt om den finländska metropolpolitiken och de urbana partierna medvetet blundar för helheten Finland. Det är på landsbygden som skogen - det gröna guldet - finns, det är där den förnybara energin finns, det är där maten odlas och biodiversiteten upprätthålls. Det är klart att även vi på landsbygden ska bygga ekologiskt, spara energi och planera samhällsstrukturen klokt. Däremot ska det inte ske genom att citypolitiker vill begränsa landsbygdskommunernas planeringsmonopol.

Ny forskning visar att urbaniseringen, på en världsomspännande nivå, kan komma att öka koldioxidutsläppen med 25 procent. Det är alltså inte intellektuellt ärligt att via skärpta planeringsnormer tvinga mänskor att bygga tätt. Vad vi än gör så flyttar allt flera finländare till städer efter arbete och utbildning, den utvecklingen behöver ingen ytterligare stimulans. Stadsplanering har sina egna utmaningar men de ska inte tillämpas där de inte behövs.

Man kan inte se förbi de resurser som landsbygden har och som hela landet behöver för att nå klimat- och energimålsättningar och välmående bland befolkningen. Därför måste staten också satsa på decentraliserad energiproduktion, bredbandsbyggande, upprätthållande av vägnätet och utveckling av järnvägarna på landsbygden. Trähusbyggande i kombination med bättre vägförbindelser och fungerande kommunikationer har en avsevärt större positiv inverkan på klimatutsläppet än betonghus invid järnvägsspår. Fungerande datanät minskar också behovet av körda kilometrar på landsbygden, en viktig sak för urbana ministrar och tjänstemän som sitter på nyckelposter att tänka på. Finland behöver sina städer, men utan en bebodd landsbygd fungerar inte heller någon metropol.

Mats Nylund, riksdagsledamot, Pedersöre
 

Riksdagskrönika, ÖT 14.11.11

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Responsdebatt om Statsrådets EU-redogörelse

Också Svenska riksdagsgruppen sällar sig till skaran av röster som tycker att det är viktigt att oftare diskutera EU, Finlands roll i unionen och unionens framtid.
26.05.2009 kl. 15:00

Statsrådets redogörelse om EU-politiken

26.05.2009 kl. 10:35

Remissdebatt om statsrådets EU-redogörelse

Av statsrådets redogörelse över EU-politiken framgår regeringens vision om hur EU ska se ut, fungera och utvecklas till år 2020. Svenska riksdagsgruppen framhåller vikten av att alla skall kunna känna sig representerade i Bryssel och delaktiga i den politik som förs i EU.
16.04.2009 kl. 17:00

Responsdebatt om första tilläggsbudgeten

Trots att vi skött vår egen ekonomiska politik bra de senaste åren och kunnat både förbättra välfärden och korta av på vår statsskuld är vi mitt i den ekonomiska kris som startade i höstas på fastighetsmarknaden i USA och snabbt spred sig. Alla undersökningar pekar på att vi får lov att räkna med kärva år. Hur kärva de blir vet vi väl med säkerhet först efteråt. Nu måste vi hålla hjulen i rullning, stimulera sysselsättningen och upprätthålla tryggheten och basservicen för alla. Samtidigt måste vi ta sikte på en framtid där sysselsättningsgraden är hög, eftersom det utgör grunden för en hållbar välfärd.
18.03.2009 kl. 16:00

Interpellation om regeringens ställningstagande till högre pensionsålder

Vi har upplevt dramatiska veckor i politiken, något som har sin naturliga bakgrund i det som har hänt i världsekonomin men som också har med vårt lands åldersstruktur och arbetsmarknad att göra. Med stor tillfredsställelse kan vi notera att förståelsen för regeringens framförda förslag till åtgärder börjar vinna allt större understöd.
11.03.2009 kl. 16:30

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40