Svensk intressebevakning kan försvagas

17.11.2010 kl. 11:21
Marcus Rantala tar i sin insändare (Hbl 13.11) fasta på metropolpolitiken och i hans vision fusioneras huvudstadsregionens fyra städer.

Rantalas främsta argument är att han anser att en fusion skulle stärka situationen för den svenska befolkningen. Orsaken till att de flesta av SFP:s förtroendevalda i huvudstadsregionen förespråkar ett frivilligt samarbete samt ett bevarande av självständiga kommuner i denna region är många. Vi tror inte att närdemokratin kunde bevaras i en jättekommun där 20% av landets befolkning skulle bo. Då det gäller den finlandssvenska befolkningen i denna region, så är det ingen självklarhet att servicen, för att inte tala om servicenätet skulle bli bättre i en jättestad. Vi skall inte glömma att Helsingfors och Esbo är Svenskfinlands största respektiva näststörsta städer redan nu, mätt i antalet svenskspråkiga. Procentuellt är vi dessvärre bara en liten minoritet i dessa städer, något större i Esbo än i Helsingfors. Om de fyra städerna i huvudstadsregionen skulle sammanslås, skulle den relativa andelen förbli på ungefär samma nivå för Helsingforssvenskarna medan den skulle sjunka i både Grankulla och Esbo. Vandasvenskarna skulle få en lite svenskare hemstad. Då SFP nu har representanter i alla fullmäktigen i huvudstadsregionen och många förtroendevalda i nämnder och förtroendeorgan, så skulle antalet svenskspråkiga påverkare automatiskt sjunka i en jättestad med färre politiska organ och sammanlagt färre politiska förtroendevalda från alla partier. Detta skulle i praktiken leda till att intressebevakningen i svenska frågor skulle försvagas.

Marcus Rantala säger att skolnätet skulle stärkas i en metropol. Jag har svårt att tänka mig att vi skulle kunna få ett tätare svenskt skolnät eller daghemsnät i en jättestad än det vi har idag. Risken finns att ratio-naliseringstrycket skulle leda till ett glesare skolnät, där framförallt eleverna i utkanten av metropolen skulle få längre skol- och daghemsväg. Det svenska bildningsväsendet i huvudstadsregionen samarbetar på många sätt redan nu. Det är möjligt för elever att gå i en skola i grannkommunen och avsikten är också att underlätta möjligheten att välja dagvårdsplats över kommungränsen. Specialsjukvården sköts redan nu av ett regionalt organ, HNS. Hälsovårdslagen, som riksdagen behandlar som bäst, ger kommuninvånarna rätt att fritt välja vilken hälsovårdscentral man anlitar. En Esbobo får använda servicen i Grankulla och vice versa. För laboratorietjänster är detta möjligt redan idag. Genom en bättre organiserad verksamhet inom städerna bör det vara möjligt att skapa fungerande svenskspråkiga vårdteam vid hälsocentralerna. Marcus Rantalas högt flygande tankar om egen budgetmakt och skild organisation för den svenska social- och hälsovården skulle i praktiken vara svårt att genomföra.

Marcus Rantala säger att metropolen kommer att gå samman och att detta sker oberoende av om man själv tycker att det är fiffigt eller inte. Jag tycker det är bra att framtiden för huvudstadsregionen och Helsingforsregionen diskuteras nu men vill samtidigt påminna om att beslut om hur metropolpolitiken skall utformas inte ännu fattats. Att saga nej till till en jättestad handlar för mig uttryckligen om omtanken om invånaren i metropolområdet. Sannolikt är att riktlinjerna för ett närmare samarbete eller rentav för en ny organisation för skötseln av markplaneringen, bostadspolitiken och trafikpolitiken inom Helsingfors-regionen, skrivs ner i nästa regeringsprogram. Vad regeringen egentligen avser med begreppet metropol klarnar senast då.

Insändare i HBL 17.11.2010

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om EU-politiken

26.05.2009 kl. 10:35

Remissdebatt om statsrådets EU-redogörelse

Av statsrådets redogörelse över EU-politiken framgår regeringens vision om hur EU ska se ut, fungera och utvecklas till år 2020. Svenska riksdagsgruppen framhåller vikten av att alla skall kunna känna sig representerade i Bryssel och delaktiga i den politik som förs i EU.
16.04.2009 kl. 17:00

Responsdebatt om första tilläggsbudgeten

Trots att vi skött vår egen ekonomiska politik bra de senaste åren och kunnat både förbättra välfärden och korta av på vår statsskuld är vi mitt i den ekonomiska kris som startade i höstas på fastighetsmarknaden i USA och snabbt spred sig. Alla undersökningar pekar på att vi får lov att räkna med kärva år. Hur kärva de blir vet vi väl med säkerhet först efteråt. Nu måste vi hålla hjulen i rullning, stimulera sysselsättningen och upprätthålla tryggheten och basservicen för alla. Samtidigt måste vi ta sikte på en framtid där sysselsättningsgraden är hög, eftersom det utgör grunden för en hållbar välfärd.
18.03.2009 kl. 16:00

Interpellation om regeringens ställningstagande till högre pensionsålder

Vi har upplevt dramatiska veckor i politiken, något som har sin naturliga bakgrund i det som har hänt i världsekonomin men som också har med vårt lands åldersstruktur och arbetsmarknad att göra. Med stor tillfredsställelse kan vi notera att förståelsen för regeringens framförda förslag till åtgärder börjar vinna allt större understöd.
11.03.2009 kl. 16:30

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00