Ändringarna till hemkommunslagen kommer att ha påverkningar på Åland

17.11.2010 kl. 16:10

Ändringarna till hemkommunslagen kommer att ha påverkningar på Åland

 

Riksdagens grundlagsutskott har gett ett utlåtande (GrUU 39/2010) till förvaltningsutskottet om regeringens proposition till riksdagen med förslag till

lagar om ändring av lagen om hemkommun och av socialvårdslagen (RP 101/2010).

 

Syftet med ändringarna är att ändra gällande lagstiftning så att individens rätt enligt grundlagen att välja sin bostadsort kan tillgodoses bättre än för närvarande, i synnerhet i frågan om åldringar och personer med funktionsnedsättning.

Det föreslås att i lagen om hemkommun intas en ny bestämmelse enligt vilken den som vistas utanför sin hemkommun i långvarig vård, dvs. vård som har fortgått i över ett år, ska ha rätt att välja sin hemkommun. Denna rätt ska gälla sådan person, som genom ett myndighets beslut har placerats i familjevård eller institutionsvård eller att bo med hjälp av boendeservice på en annan än sin hemkommuns område.

 

I socialvårdslagen föreslås det en ny bestämmelse om rätt för en person som behöver långvarig institutionsvård, boendeservice eller familjevård att ansöka om bedömning av servicebehovet hos någon annan än sin hemkommun. Enligt den föreslagna bestämmelsen kunde ett byte av hemkommun även basera på personens eget beslut att söka för att bosätta sig i en annan kommun och bli delaktig av inflyttningskommunens tjänster. Dessutom intas i socialvårdslagen bestämmelser om ansvarsförhållandena mellan kommunerna samt om rätt att fakturera kostnaderna som servicen medför efter hemkommunen har förändrats. Den nya hemkommunen ska i fortsättningen svara för att ordna behövliga insatser, men den tidigare

kommunen ersätter den nya hemkommunen kostnaderna för de nämnda insatserna samt för tjänsterna som direkt anknyter till dem så länge som personen omfattas av tjänsterna, såvida kommunerna inte avtalar något annat.

 

Enligt självstyrelselagens 27 § 2 paragraf har riket lagstiftningsbehörighet i frågor som berör rätten att välja boningsort och att färdas från en ort till en annan, vilket betyder att ändringarna till hemkommunslagen kommer att ha påverkningar på Åland. Grundlagsutskottet har i ärendets behandling uppmärksammat att landskapet har enligt självstyrelselagens 18 § 13 paragraf lagstiftningsbehörighet i frågor som berör socialvården. Under lagförslagets beredning på ministeriet har man uppmärksammat endast byte av hemkommun inom riket, och byte av hemkommun mellan riket och Åland har blivit obeaktat. För att ersättningssystemet för socialvården är annorlunda på Åland än i riket, anser utskottet att det är nödvändigt att social- och hälsovårdsministeriet raskt utreder de relevanta frågorna med Ålands landskapregering.

 

Länk till lagförslaget: http://fakta.eduskunta.fi/triphome/bin/thw/?${APPL}=akirjat_ru&${BASE}=akirjat_ru&${THWIDS}=0.2/1289987522_1453669&${TRIPPIFE}=PDF.pdf

Tyvärr finns grundlagsutskottets utlåtande GrUU 39/2010 inte ännu översatt till svenska.

 

 

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30