Det finns skäl att lyfta fram ett par synpunkter kring Strategin. För det första är det viktigt att den aktivt medverkar till att främja en samsyn på regionens utmaningar. Regionens utmaningar överskrider både geografiska och institutionella gränser, och det måste även lösningarna på dessa utmaningar göra.
Det är av grundläggande betydelse att alla aktörer – från såväl EU- som icke-EU- länder – kan delta i arbetet på jämbördiga villkor. Därför måste det ske en nära samordning mellan EU:s Östersjöstrategi och den Nordliga Dimensionen, som är en övergripande politik för samarbete mellan EU, Ryssland, Norge och Island.
Östersjöregionen rymmer en myriad av program, projekt och aktörer som vill rätta till problemen i regionen. Vi måste kunna bli bättre på att hålla varandra informerade om vad vi gör och på att samordna aktiviteterna. Vi måste också bli bättre på att följa upp Strategin för att se att den verkligen får konkreta effekter i medborgarnas vardag.
För det andra måste Strategin kunna bidra till att det skapas en tydlig överblick över de ekonomiska resurser som står till förfogande. I det stora hela verkar det som om det finns tillräckliga finansieringskällor och resurser, även om de är spridda längs olika kanaler.
Det är viktigt att skapa klarhet och kunskap om var resurserna finns, så att man ökar tillgängligheten till dem. Eftersom de övergripande målen för flera av projekten i regionen sammanfaller, så finns det säkert synergivinster att skörda: I stället för att driva två parallella men närbesläktade projekt kanske man kan slå samman dem till ett och därmed frigöra resurser. Detta kräver vilja till informationsutbyte, överblick och samordning.
Det är också angeläget att vidga och förenkla åtkomsten till de ekonomiska resurserna för alla aktörer i regionen. Både nordvästra Ryssland och Vitryssland räknas till de länder som är berättigade att söka medel ur programmet. Det kan bidra till att man kan utveckla projekt som anpassas efter de frågeställningar man vill arbeta med, inte efter organisatoriska gränser och administrativa inskränkningar.
Pengar är en resurs, kompetens en annan. Det råder brist på realistiska och genomarbetade projekt för att förverkliga övergripande strategier och mål. Med utgångspunkt i ett initiativ av nordiska parlamentariker har Nordiska Investeringsbanken och Nordiska Miljöfinansieringsbolaget lanserat en fond för att stödja beredning och utveckling av projekt för genomförandet av HELCOM:s handlingsplan för Östersjön. Detta kommer givetvis även EU:s Östersjöstrategi till godo.
För det tredje, och kanske viktigaste, så måste EU:s Östersjöstrategi ha hög trovärdighet och djup förankring bland medborgarna. Detta förutsätter att de kan känna sig delaktiga i Strategins utformning och genomförande, och att Strategin kan leverera synliga resultat till glädje för människorna, samhället och miljön i regionen.
En fördjupad dialog med medborgarorganisationer måste därför vara en integrerad del av genomförandet av Strategin. Dessa har en ovärderlig roll som opinionsbildare och oberoende experter, och deras synpunkter, varningar och råd måste tas på största allvar. De har också en viktig uppgift i att följa genomförandet av Strategin och att hålla medborgarna orienterade om vad som sker.
På det här sättet kan vi alla bidra till att stärka Östersjöregionens bärkraft, välstånd, attraktivitet och säkerhet. Det involverande arbetssätt som Strategin står för har väckt intresse inom EU och även långt utanför EU:s gränser. Den positiva uppmärksamhet är ett erkännande till alla dem som på olika sätt verkat för Östersjöregionens bästa.
Debattartikel i HBL 1.12.2010
