Utsikter över det nya året och den nya budgeten

03.12.2010 kl. 15:49
---"Tron, som sakta håller på att försvinna ur en av de mest ekologiska och naturnära näringarna som finns, måste återställas."---


Utsikter över det nya året och den nya budgeten

På torsdagen nådde regeringsgruppernas representanter i finansutskottet uppgörelse i förhandlingarna om nästa års statsbudget. Eftersom många österbottniska kommuner har varit i kontakt i frågan har jag, och övriga i svenska riksdagsgruppen, aktivt drivit frågan och nått resultat. Det finns mycket viktiga projekt som med fördel bör få komma igång och det är mycket glädjande att riksdagen nu lägger till 7 miljoner euro till statsbudgeten för att öka stödet för utbyggnaden av vatten- och avloppsnäten. Det är en verklig framgång och ett delmål i arbetet ett arbete som nu fortsätter.

Förutom vattenfrågor på land har man gett mycket fokus åt havet och dess tillstånd. Skärgårdstrafiken i Finska viken och Skärgårdshavet får 1,5 miljoner till och reduceringsfisket vid kusten av mört och braxen får 1 miljoner euro till. För att minska på fosforbelastningen i skärgården är skräpfisket en ytterst ekonomisk metod som också har sysselsättande effekt för yrkesfiskarkåren. Under de senaste åren har yrkesfisket varit hårt pressat såväl i Finland som utomlands. Det kustnära yrkesfisket tampas med osäkerhet och lönsamhetsfrågor och det är ytters positivt med satsningarna på det så kallade skräpfisket.

Tron, som sakta håller på att försvinna ur en av de mest ekologiska och naturnära näringarna som finns, måste återställas. Ibland kan man få läsa positiva nyheter om enskilda satsningar i branschen, men fiskeripolitiken måste överlag bli bättre. Vi finländare hör till dem som äter mest fisk i värden och fiskeripolitiken är en del av den matpolitik som förs mycket aktivt för tillfället. Fiskeripolitiken handlar om vad vi finländare fiskar själva eller köper och lägger på vår tallrik. Fiskeripolitiken handlar om mat, om sysselsättning och om miljö.

Det ekosystembaserade angreppssättet som man inom EU gått in för i förnyelsen av den gemensamma fiskeripolitiken är mycket bra, och att man i framtiden ska skilja mellan det småskaliga kustnära yrkesfisket och det storskaliga havsfisket är mycket efterlängtat och nödvändigt för att näringen skall fortsätta. På detta plan har vi lyckats. På hemmaplan bereds sedan 2008 totalreformen av lagen om fiske i jord- och skogsbruksministeriet och många är de frågor som väcker debatt. Inte minst handlar problematiken om yrkesfisket och fritidsfiskets ställning gentemot varandra. En konstruerad motsättning och tendenser inom andra partier finns för att börja behandla dem olika: man vill ge fritidsfiskarna rättigheter som yrkesfiskarna inte får. Det är naturligtvis ohållbart, så från grundrättslig synvinkel om vattenägande som också från ett rättviseperspektiv. Arbetet för yrkesfisket och fiskenäringens framtid fortsätter lika aktivt som förr och målet är ett lönsamt, ekologiskt hållbart och etiskt godtagbart fiske som ger finländska konsumenter en möjlighet att få njuta av färsk, hälsosam och smaklig fisk. Fisken hör också julbordet till.


Mats Nylund, riksdagsledamot för SFP och medlem i bl.a. jord- och skogsbruksutskottet.

 

Syd-Österbotten vecka 48
Riksdagskrönika


 

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37