Utsikter över det nya året och den nya budgeten

03.12.2010 kl. 15:49
---"Tron, som sakta håller på att försvinna ur en av de mest ekologiska och naturnära näringarna som finns, måste återställas."---


Utsikter över det nya året och den nya budgeten

På torsdagen nådde regeringsgruppernas representanter i finansutskottet uppgörelse i förhandlingarna om nästa års statsbudget. Eftersom många österbottniska kommuner har varit i kontakt i frågan har jag, och övriga i svenska riksdagsgruppen, aktivt drivit frågan och nått resultat. Det finns mycket viktiga projekt som med fördel bör få komma igång och det är mycket glädjande att riksdagen nu lägger till 7 miljoner euro till statsbudgeten för att öka stödet för utbyggnaden av vatten- och avloppsnäten. Det är en verklig framgång och ett delmål i arbetet ett arbete som nu fortsätter.

Förutom vattenfrågor på land har man gett mycket fokus åt havet och dess tillstånd. Skärgårdstrafiken i Finska viken och Skärgårdshavet får 1,5 miljoner till och reduceringsfisket vid kusten av mört och braxen får 1 miljoner euro till. För att minska på fosforbelastningen i skärgården är skräpfisket en ytterst ekonomisk metod som också har sysselsättande effekt för yrkesfiskarkåren. Under de senaste åren har yrkesfisket varit hårt pressat såväl i Finland som utomlands. Det kustnära yrkesfisket tampas med osäkerhet och lönsamhetsfrågor och det är ytters positivt med satsningarna på det så kallade skräpfisket.

Tron, som sakta håller på att försvinna ur en av de mest ekologiska och naturnära näringarna som finns, måste återställas. Ibland kan man få läsa positiva nyheter om enskilda satsningar i branschen, men fiskeripolitiken måste överlag bli bättre. Vi finländare hör till dem som äter mest fisk i värden och fiskeripolitiken är en del av den matpolitik som förs mycket aktivt för tillfället. Fiskeripolitiken handlar om vad vi finländare fiskar själva eller köper och lägger på vår tallrik. Fiskeripolitiken handlar om mat, om sysselsättning och om miljö.

Det ekosystembaserade angreppssättet som man inom EU gått in för i förnyelsen av den gemensamma fiskeripolitiken är mycket bra, och att man i framtiden ska skilja mellan det småskaliga kustnära yrkesfisket och det storskaliga havsfisket är mycket efterlängtat och nödvändigt för att näringen skall fortsätta. På detta plan har vi lyckats. På hemmaplan bereds sedan 2008 totalreformen av lagen om fiske i jord- och skogsbruksministeriet och många är de frågor som väcker debatt. Inte minst handlar problematiken om yrkesfisket och fritidsfiskets ställning gentemot varandra. En konstruerad motsättning och tendenser inom andra partier finns för att börja behandla dem olika: man vill ge fritidsfiskarna rättigheter som yrkesfiskarna inte får. Det är naturligtvis ohållbart, så från grundrättslig synvinkel om vattenägande som också från ett rättviseperspektiv. Arbetet för yrkesfisket och fiskenäringens framtid fortsätter lika aktivt som förr och målet är ett lönsamt, ekologiskt hållbart och etiskt godtagbart fiske som ger finländska konsumenter en möjlighet att få njuta av färsk, hälsosam och smaklig fisk. Fisken hör också julbordet till.


Mats Nylund, riksdagsledamot för SFP och medlem i bl.a. jord- och skogsbruksutskottet.

 

Syd-Österbotten vecka 48
Riksdagskrönika


 

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15