Miljöpolitik ska gynna tillväxt

11.12.2010 kl. 15:58
--- "Det viktigaste med redogörelsen är att den förutsätter en bättre koordinering av ministeriernas och myndigheternas samarbete." ---

 

Riksdagsarbetet har gått på högvarv under veckan som gått. Nästa vecka är i huvudsak reserverad för budgetdebatt och budgetomröstningar, vilket betyder att alla lagar som ska träda i kraft från och med årsskiftet bör ha behandlats klart i riksdagens utskott. En större principiell fråga som ändå diskuterats under veckan är regeringens redogörelse över Finlands naturresurser och hur de ska användas framöver.

Redogörelsen är i sig inte dramatisk. Den går område för område igenom Finlands naturresurser: Vatten, mineraler, torv och skogen med mera, samt andra naturprodukterna som hör ihop med skogen så som bär, svamp och vilt. Vi har i Finland viktiga naturresurser som för oss framstår närmast som självklara men som globalt sett är en bristvara, det vill säga rent vatten, odlingsbar mark och obebyggd mark.

Det viktigaste med redogörelsen är att den förutsätter en bättre koordinering av ministeriernas och myndigheternas samarbete. Politiska beslut och förvaltning påverkar i allra högsta grad vårt välstånd också när det gäller naturresurserna. Den för närvarande ekonomiskt allra viktigaste resursen, skogen, växer årligen över 100 miljoner kubikmeter. För hundra år sen var den årliga tillväxten endast ca 30 miljoner kubikmeter. Tillväxtökningen är ett resultat av förutseende politiskt beslutsfattande, god förvaltning, information till skogsägare och en industri som kunnat använda den förnyelsebara resursen, förädla den och få ut den på världsmarknaden.

Det finns tyvärr också dåliga exempel. I samband med att en ny gödsellag behandlades i riksdagen våren 2006 kunde man konstatera att det varje år uppstår hundratusentals ton trä- och torvaska i våra energianläggningar samtidigt som gödslingsförsök med denna aska har visat att en engångsgödsling av skog ökar trädtillväxten i årtionden framöver, ett utmärkt exempel på kretsloppstänkande. Men fortfarande fem år senare deponeras så gott som all aska på avstjälpningsplatser och skogen gödslas med handelsgödsel framställt av fossila bränslen. Orsaken är bristfällig lagstiftning som inte beaktar att gränsvärden för exempelvis tungmetallinnehåll inte behöver vara densamma för gödsel som används vart 40:e eller vart 80:e år som för de som används årligen vid till exempel åkerodling.

Ser vi till förvaltningspraxis hittar vi också exempel där det finns mycket att förbättra. Det är välbekant att till exempel miljöförvaltningens i sig viktiga arbete för en hållbar utveckling, mycket ofta uppfattas som stelbent eller bakåtsträvande för samhällsutvecklingen. Att landsbygds- och skärgårdsbefolkningen som i decennier och sekler levt i samklang med sin omgivning får kraftiga begränsningar i sin yrkesutövning och i värsta fall i sin rörelsefrihet på grund av olika skyddsprogram och fredningar är exempel på detta. Jag har den bestämda uppfattningen att motsättningarna mellan miljöförvaltning och befolkning, också näringslivet, så gott som alltid är konstruerade. Orsaken är dålig kommunikation och i många fall en direkt dålig förvaltningskultur.

Min förhoppning är att en del av de ovannämnda bekymren kommer närmare en lösning med hjälp av det ökade myndighetssamarbete som efterlyses i redogörelsen. För mig framstår det som alldeles självklart att den industrigren som fortfarande har en oerhört stor betydelse för Finlands ekonomi, skogsindustrin, inte hade haft en chans i världen att utvecklas med den miljöförvaltning som vi har idag. Att tillväxten i våra skogar mer än tredubblats på hundra år är inte ett resultat av naturen satts i malpåse eller skyddats, det är ett resultat av framsynt resurs- och miljöpolitik. Det ska vi bli bättre på.

Mats Nylund, riksdagsledamot, SFP
 

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00