Miljöpolitik ska gynna tillväxt

11.12.2010 kl. 15:58
--- "Det viktigaste med redogörelsen är att den förutsätter en bättre koordinering av ministeriernas och myndigheternas samarbete." ---

 

Riksdagsarbetet har gått på högvarv under veckan som gått. Nästa vecka är i huvudsak reserverad för budgetdebatt och budgetomröstningar, vilket betyder att alla lagar som ska träda i kraft från och med årsskiftet bör ha behandlats klart i riksdagens utskott. En större principiell fråga som ändå diskuterats under veckan är regeringens redogörelse över Finlands naturresurser och hur de ska användas framöver.

Redogörelsen är i sig inte dramatisk. Den går område för område igenom Finlands naturresurser: Vatten, mineraler, torv och skogen med mera, samt andra naturprodukterna som hör ihop med skogen så som bär, svamp och vilt. Vi har i Finland viktiga naturresurser som för oss framstår närmast som självklara men som globalt sett är en bristvara, det vill säga rent vatten, odlingsbar mark och obebyggd mark.

Det viktigaste med redogörelsen är att den förutsätter en bättre koordinering av ministeriernas och myndigheternas samarbete. Politiska beslut och förvaltning påverkar i allra högsta grad vårt välstånd också när det gäller naturresurserna. Den för närvarande ekonomiskt allra viktigaste resursen, skogen, växer årligen över 100 miljoner kubikmeter. För hundra år sen var den årliga tillväxten endast ca 30 miljoner kubikmeter. Tillväxtökningen är ett resultat av förutseende politiskt beslutsfattande, god förvaltning, information till skogsägare och en industri som kunnat använda den förnyelsebara resursen, förädla den och få ut den på världsmarknaden.

Det finns tyvärr också dåliga exempel. I samband med att en ny gödsellag behandlades i riksdagen våren 2006 kunde man konstatera att det varje år uppstår hundratusentals ton trä- och torvaska i våra energianläggningar samtidigt som gödslingsförsök med denna aska har visat att en engångsgödsling av skog ökar trädtillväxten i årtionden framöver, ett utmärkt exempel på kretsloppstänkande. Men fortfarande fem år senare deponeras så gott som all aska på avstjälpningsplatser och skogen gödslas med handelsgödsel framställt av fossila bränslen. Orsaken är bristfällig lagstiftning som inte beaktar att gränsvärden för exempelvis tungmetallinnehåll inte behöver vara densamma för gödsel som används vart 40:e eller vart 80:e år som för de som används årligen vid till exempel åkerodling.

Ser vi till förvaltningspraxis hittar vi också exempel där det finns mycket att förbättra. Det är välbekant att till exempel miljöförvaltningens i sig viktiga arbete för en hållbar utveckling, mycket ofta uppfattas som stelbent eller bakåtsträvande för samhällsutvecklingen. Att landsbygds- och skärgårdsbefolkningen som i decennier och sekler levt i samklang med sin omgivning får kraftiga begränsningar i sin yrkesutövning och i värsta fall i sin rörelsefrihet på grund av olika skyddsprogram och fredningar är exempel på detta. Jag har den bestämda uppfattningen att motsättningarna mellan miljöförvaltning och befolkning, också näringslivet, så gott som alltid är konstruerade. Orsaken är dålig kommunikation och i många fall en direkt dålig förvaltningskultur.

Min förhoppning är att en del av de ovannämnda bekymren kommer närmare en lösning med hjälp av det ökade myndighetssamarbete som efterlyses i redogörelsen. För mig framstår det som alldeles självklart att den industrigren som fortfarande har en oerhört stor betydelse för Finlands ekonomi, skogsindustrin, inte hade haft en chans i världen att utvecklas med den miljöförvaltning som vi har idag. Att tillväxten i våra skogar mer än tredubblats på hundra år är inte ett resultat av naturen satts i malpåse eller skyddats, det är ett resultat av framsynt resurs- och miljöpolitik. Det ska vi bli bättre på.

Mats Nylund, riksdagsledamot, SFP
 

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35