Miljöpolitik ska gynna tillväxt

11.12.2010 kl. 15:58
--- "Det viktigaste med redogörelsen är att den förutsätter en bättre koordinering av ministeriernas och myndigheternas samarbete." ---

 

Riksdagsarbetet har gått på högvarv under veckan som gått. Nästa vecka är i huvudsak reserverad för budgetdebatt och budgetomröstningar, vilket betyder att alla lagar som ska träda i kraft från och med årsskiftet bör ha behandlats klart i riksdagens utskott. En större principiell fråga som ändå diskuterats under veckan är regeringens redogörelse över Finlands naturresurser och hur de ska användas framöver.

Redogörelsen är i sig inte dramatisk. Den går område för område igenom Finlands naturresurser: Vatten, mineraler, torv och skogen med mera, samt andra naturprodukterna som hör ihop med skogen så som bär, svamp och vilt. Vi har i Finland viktiga naturresurser som för oss framstår närmast som självklara men som globalt sett är en bristvara, det vill säga rent vatten, odlingsbar mark och obebyggd mark.

Det viktigaste med redogörelsen är att den förutsätter en bättre koordinering av ministeriernas och myndigheternas samarbete. Politiska beslut och förvaltning påverkar i allra högsta grad vårt välstånd också när det gäller naturresurserna. Den för närvarande ekonomiskt allra viktigaste resursen, skogen, växer årligen över 100 miljoner kubikmeter. För hundra år sen var den årliga tillväxten endast ca 30 miljoner kubikmeter. Tillväxtökningen är ett resultat av förutseende politiskt beslutsfattande, god förvaltning, information till skogsägare och en industri som kunnat använda den förnyelsebara resursen, förädla den och få ut den på världsmarknaden.

Det finns tyvärr också dåliga exempel. I samband med att en ny gödsellag behandlades i riksdagen våren 2006 kunde man konstatera att det varje år uppstår hundratusentals ton trä- och torvaska i våra energianläggningar samtidigt som gödslingsförsök med denna aska har visat att en engångsgödsling av skog ökar trädtillväxten i årtionden framöver, ett utmärkt exempel på kretsloppstänkande. Men fortfarande fem år senare deponeras så gott som all aska på avstjälpningsplatser och skogen gödslas med handelsgödsel framställt av fossila bränslen. Orsaken är bristfällig lagstiftning som inte beaktar att gränsvärden för exempelvis tungmetallinnehåll inte behöver vara densamma för gödsel som används vart 40:e eller vart 80:e år som för de som används årligen vid till exempel åkerodling.

Ser vi till förvaltningspraxis hittar vi också exempel där det finns mycket att förbättra. Det är välbekant att till exempel miljöförvaltningens i sig viktiga arbete för en hållbar utveckling, mycket ofta uppfattas som stelbent eller bakåtsträvande för samhällsutvecklingen. Att landsbygds- och skärgårdsbefolkningen som i decennier och sekler levt i samklang med sin omgivning får kraftiga begränsningar i sin yrkesutövning och i värsta fall i sin rörelsefrihet på grund av olika skyddsprogram och fredningar är exempel på detta. Jag har den bestämda uppfattningen att motsättningarna mellan miljöförvaltning och befolkning, också näringslivet, så gott som alltid är konstruerade. Orsaken är dålig kommunikation och i många fall en direkt dålig förvaltningskultur.

Min förhoppning är att en del av de ovannämnda bekymren kommer närmare en lösning med hjälp av det ökade myndighetssamarbete som efterlyses i redogörelsen. För mig framstår det som alldeles självklart att den industrigren som fortfarande har en oerhört stor betydelse för Finlands ekonomi, skogsindustrin, inte hade haft en chans i världen att utvecklas med den miljöförvaltning som vi har idag. Att tillväxten i våra skogar mer än tredubblats på hundra år är inte ett resultat av naturen satts i malpåse eller skyddats, det är ett resultat av framsynt resurs- och miljöpolitik. Det ska vi bli bättre på.

Mats Nylund, riksdagsledamot, SFP
 

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15