Budget 2011

13.12.2010 kl. 14:00
Under hösten har vi nåtts av både goda och dåliga nyheter om ekonomin. De goda nyheterna gäller den ekonomiska utvecklingen i vårt land där sysselsättningsläget förbättrats och näringslivet och företagsvärlden återhämtat sig och förstärkts under det gångna året.

De dåliga nyheterna hänför sig till den stora osäkerheten på den internationella finansmarknaden och inom euroområdet och särskilt händelserna i Grekland och Irland och rädslan för att krisen fortsätter att sprida sig till andra euroländer.

Svenska riksdagsgruppen anser att regeringens val att delta i de ekonomiska räddningsoperationerna i Grekland och Irland har varit riktigt. Ingen kan med säkerhet garantera hur ekonomin och finansmarknaden kommer att utvecklas, men sannolikheten att euroområdet återhämtar sig och att en djupare kris kan undvikas är tack vare de vidtagna åtgärderna större än i det fall att länderna i euroområdet skulle ha lämnat de krisdrabbade länderna ensamma. En ansvarsfull politik handlar bland annat om att minimera risker även i de fall då besluten är impopulära. Oppositionen har utnyttjat sin position maximalt i dessa stora och allvarliga frågor genom ett agerande som tyvärr varken förvånade eller ingav respekt.

Till det goda och positiva kan konstateras att sysselsättningsläget i Finland förbättrats och speciellt att ungdomsarbetslösheten har minskat under det gångna året. Regeringens kraftiga satsningar på aktiverande åtgärder för ungdomar har haft tydliga positiva effekter. Regeringen har målmedvetet ökat antalet yrkesutbildningsplatser, stött verksamheten vid ungdomsverkstäder och utvecklat den uppsökande ungdomsverksamheten.

I regeringens budgetproposition ingick också andra sociala satsningar på grupper som ofta har det svårt ekonomiskt. Flera socialstöd såsom barnbidraget och moderskapspenningen binds nu vid konsumentprisindex. Under nästa år tas en garantipension i bruk som innebär att inkomsterna för dem som lever på de lägsta pensionerna höjs.

Svenska riksdagsgruppen är oroad över att Finlands skulsättning i förhållande till BNP ökar. Risken finns för att räntorna blir en tung börda för vårt lands ekonomi i det skede då räntorna igen börjar stiga. Det enda sättet att säkra en hållbar ekonomi och en kvalitativ basservice är att se till att sysselsättningsnivån är god, att arbetskraften räcker till och att de offentliga utgifterna inte tillåts skena iväg.

I förra veckan gick finansministeriet ut med ett krav på att de offentliga utgifterna måste balanseras med 10 miljarder under de närmaste åren. Produktivitetsprogrammet har varit ett av redskapen denna regering och föregående regering har använt för att strama åt de offentliga utgifterna. En uppföljning av programmet behövs för att försäkra sig om att åtgärderna verkligen leder till ökad effektivitet och mindre utgifter, och inte är ett rent uppsägningsprogram.

Den internationella konkurrenskraften stärker vi i Finland bäst genom att fortsätta satsa på forskning, utveckling och innovation. Skolundervisningen och skoltrivseln bör prioriteras högt. Detta bör synas i konkret handling också vid den pågående behandlingen av den nya timfördelningsplanen.

Energiskattereformen är ett steg i rätt riktning. Principen att ändra beskattningen så att den baserar sig på bränslens energiinnehåll och koldioxid och andra utsläpp är rätt. Behandlingen av budgetlagarna som hänger ihop med energipaketet har visat att helheten är komplicerad och mångfacetterad. Det är viktigt att regeringen noggrant följer upp hur energiskattereformen utfaller. Energibeskattningen måste ha som mål att påskynda ibruktagandet av förnybara energiformer och att öka energieffektiviteten. Siktet måste vara inställt på framtiden och på förbindelserna att minska koldioxidutsläppen med 80 procent till år 2050. Därför har regeringen märkbart ökat stödet för framställning av el med biogas, vindkraft och biobränsle.

Regeringens korrigering till energibeskattningspaketet, så att stenkolet beskattas hårdare än naturgasen, var en nödvändig åtgärd. Fjärrvärmesystemen i stora städer har varit en förutsättning för en energieffektiv produktion av el och värme.

Riksdagens budgetbehandling har resulterat i många förändringar och korrigeringar. Regeringspartierna har enats om att öka budgeten med 59 miljoner euro. Förändringen är liten om man sätter den i relation till regeringens proposition, men inte mindre viktig för det. Vi är nöjda med resultat av förhandlingarna och de tilläggssatsningar finansutskottet föreslår.

Svenska riksdagsgruppen har länge arbetat för att anslagen för miljöarbeten, överföringsledningar och vatten- och avloppsnätet skall hållas på en hög nivå. Därför är vi särskilt glada över att 7 miljoner euro läggs till de anslag som regeringen föreslagit och att riksdagen möjliggör att också nya projekt kan starta vid sidan av de pågående projekten. Projekten har ofta en stor vattenvårdande och regional betydelse och dessa projekt kan påskyndas genom att staten deltar i finansieringen i investeringsskedet. Att upphöra med statsstödet så som ryktet säger att finansministeriet önskar, skulle innebära att många långt förda planer skulle läggas på hyllan för att samla damm för långa tider framåt. Det skulle helt strida mot de ställningstaganden riksdagen gjort under de senaste åren.

Riksdagens resurstillägg till Östersjön är större än under något annat år under den här regeringsperioden. Vi lägger till 1,4 miljoner för reduceringsfiske. En miljon av denna summa styrs till skärgården i Finska viken och Skärgårdshavet och 400 000 till reduceringsfiske i insjöar och bassänger. Med hjälp av tillägget möjliggörs ett omfattande stöd av yrkesmässigt fiske av mindre värdefull fisk så som braxen och mört. Näringsämnen bundna till fisken tas bort från skärgårdsvikarna på ett kostnadseffektivt sätt. Om projektet lyckas fullt ut kommer det att ekonomiskt bära sig självt inom några år. Denna verksamhet är ett sätt att uppfylla de löften Finland gett inom ramen för Östersjösamarbetet inom HELCOM (Helsingforskommissionen).

Riksdagen ger ett tilläggsanslag på 800 000 euro för anskaffning av oljebekämpningsbommar för öppet hav. Tillägget är viktigt även om det bara korrigerar en liten del av bristerna. Nästa regering måste ytterligare stärka oljebekämpningsberedskapen längs med hela kusten.

För skärgårdsborna finns det ännu ett mycket välkommet tillägg till budgeten, nämligen stödet till skärgårdens förbindelsetrafik. Genom att riksdagen nu lägger till 1,5 miljoner euro kan servicenivån bevaras och tryggas. Sammantaget kan konstateras att riksdagens satsningar på sysselsättningen och miljön i skärgården är omfattande år 2011, vilket även motsvarar Svenska riksdagsgruppens målsättning inför förhandlingarna.

För att Finland skall klara sig på den tuffa globala marknaden krävs det dynamiska och innovativa företagare, konstnärer och marknadsförare. Riksdagen har på flera sätt haft denna helhet i åtanke då budgeten för år 2011 har utarbetats. Svenska riksdagsgruppen har därför åter detta år verkat för en höjning av stödet till kulturinstituten. Kultur- och vetenskapsinstitutens betydelse för bl.a. kulturexporten från Finland är viktig och det skulle vara kortsiktigt och oekonomiskt att rasera verksamhetsmöjligheterna för den. I institutnätverket har Finland en utmärkt representant för det finländska medborgarsamhället och en i jämförelse med många länder unik utlandsresurs. Riksdagen har många år höjt anslaget till kulturinstituten då regeringen skurit i det och svenska riksdagsgruppen anser att riksdagens tydliga vilja att garantera detta stöd bör respekteras.

Riksdagen gör också andra satsningar för att främja företags internationalisering och utvecklande av exportmarknaden. Trähusbyggande är ett kompetensområde där Finland har stora möjligheter att förbättra kunskapsnivån, höja profilen och i högre grad än hittills söka sig till den internationella marknaden.

Bland de sociala tilläggen vill jag särskilt lyfta upp stödet till mammor med missbrukarproblem, stödet till ungdomsverkstäder och det ökade stödet till veteranernas rehabilitering. Riksdagens ökade inte den här gången resurserna till barn- och ungdomspsykiatrin, vilket vi beklagar, men i budgetbetänkandet har psykiatrin trots det behandlats grundligt. Vi stöder varmt åtgärder som förbättrar situationen för familjer i kris, för personer som lider av psykiska problem och för unga och barn som råkat illa ut. Finansutskottet föreslår också att ett treårigt försök inleds på tre orter i landet för att erbjuda yrkeshögskolestuderande hälsovårdstjänster enligt samma modell som universitetsstuderande.

Ett missförhållande som Svenska riksdagsgruppen påtalat är att staten inte har reserverat resurser för att översätta allmänbindande kollektivavtal till svenska. För detta ändamål reserverar riksdagen 230 000 euro i nästa års budget. Ett annat positivt tillägg är stödet till den nya svenskspråkiga barnträdgårdslärarutbildningen i Helsingfors som inleds hösten 2011 i Åbo Akademis och Helsingfors Universitets regi.

Kollektivtrafiken i glesbygden och väg-, ban- och vattenledstrafiken får sammanlagt ett ansenligt tillskott. Svenska riksdagsgruppen anser att nästa regering bör uppgöra ett program på lång sikt för att bevara trafikinfrastrukturen i vårt land i tryggt och gott skick och för att bibehålla möjligheten för människor att bo och leva på landsbygden. Även bredbandsnätet bör utvecklas vidare enligt denna princip.

Gruppanförande hölls 13.12.2010av riksdagsledamot Christina Gestrin

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15