Budgetdebatterna om nästa års budget startade på måndag 13.12 med en allmän debatt och den första klassen som togs till behandling på måndag kväll var utrikesministeriets budget. Ålands riksdagsledamot Elisabeth Nauclér, som redan tidigare flera gånger lyft upp vikten av det internationella jämställdhetsarbetet, höll ett anförande om Finlands stöd till FN:s nya jämställdhetsenhet UN Women.
Förenta nationerna har i år inrättat ett nytt starkare och mera dynamiskt jämställdhetsorgan som heter UN Women. Finland har varit en aktiv part i utarbetandet av den nya jämställdhetsarkitekturen inom FN. I den nypublicerade jämställdhetsutredningen konstateras att Finlands målsättning är att den nya jämställhetsenheten får möjlighet att påverka i FN-systemet samt tillräckliga resurser och självständighet för att främja verksällandet av jämställdhet på alla nivåer. Finland har alltså förbundit sig till att se till att UN Women får tillräckliga resurser, vilket betyder att man nu måste budgetera ett tillräckligt anslag för att möjliggöra enhetens dynamiska och självständiga agerande.
- "Det finns uppgifter om att det i nästa års budget skulle finnas endast 1 miljon reserverat för hela UN Women trots att behovet för den nya enheten är dubbelt eller tre gånger större än förr" påpekade Nauclér. Tyvärr var utrikesminister Stubb inte på plats för kommentarer.
Senare i debatten fick Nauclér också ställa en fråga till minister Väyrynen om framtida samarbetet med International Peace Institute, som utrikesutskottet besökte på sin resa till USA.
Budgetbehandlingen i plenum fortsätter till slutet av veckan. På lördag 18.12 börjar riksdagens jullov.
Nedan anges anförandet och frågan i sin helhet.
Elisabeth Nauclérs anförande:
Ärade herr talman! Finland ses som en föregångare i jämställdhetsfrågor, speciellt inom det internationella samarbetet och biståndspolitiken. Jag tänker då särskilt på Unifem, FN:s utvecklingsfond för kvinnor, som grundades av Helvi Sipilä. Unifem har nu upphört att existera.
Förenta nationerna har i år inrättat ett nytt starkare och mera dynamiskt jämställdhetsorgan, UN Women. Finland har visserligen förlorat den finska babyn, Unifem, men Finland har varit en aktiv part i utarbetandet av den nya jämställdhetsarkitekturen inom FN. I den nypublicerade jämställdhetsutredningen konstateras att Finlands målsättning är att den nya jämställhetsenheten får möjlighet att påverka i FN-systemet samt tillräckliga resurser och självständighet för att främja verksällandet av jämställdhet på alla nivåer.
Vi har alltså förbundit oss till att se till att UN Women får tillräckliga resurser, vilket betyder att vi nu måste budgetera ett tillräckligt anslag för att möjliggöra enhetens dynamiska och självständiga agerande. UN Women beräknas ha en årsbudget på 500 miljoner dollar för att kunna förverkliga sina mål. I jämförelse hade Unifem 180 miljoner dollar 2009. Finland har under de gångna åren budgeterat cirka 1 miljon till Unifem medan till exempel Holland har beviljat drygt 3 miljoner och Norge 11,7.
Det finns nu uppgifter om att det i nästa års budget skulle finnas endast 1 miljon reserverat för hela UN Women trots att behovet för den nya enheten är dubbelt eller tre gånger större än förr. Jag hade gärna sett att utrikesministern hade funnits på plats här för att svara på om det här verkligen stämmer.
Herr talman! Jag vill påpeka att förstärkandet av kvinnornas ekonomiska självständighet, främjandet av kvinnors politiska deltagande och motarbetandet av kvinnovåld är centrala frågor i vår strävan att nå de globala utvecklingsmålen, millenniemålen. Våra förpliktelser gentemot utvecklingsländerna och jämställdhetsarbetet kräver ett konsekvent och långsiktigt agerande. Vi måste öka stödet till UN Women av både etiska skäl och för att behålla vår trovärdighet inom jämställdhetsarbetet.
Herr talman! För 2011 har det budgeterats drygt 1 miljard euro till det internationella utvecklingsarbetet. Summan motsvarar 0,58 procent av vår bni och är en ökning på cirka 100 miljoner från förra året, men vi ligger långt ifrån målet på 0,7 procent som vi ska uppnå 2015. Jag vill påminna om att de svåra ekonomiska tider vi går igenom här i Finland påverkar utvecklingsländerna mest. Vi ska inte glömma att det är de som har drabbats hårdast av den ekonomiska krisen. Det är bra att vi höjt anslaget för det internationella biståndet i år men vi kan göra mer, och det har utrikesutskottet alltid varit eniga om.
Så, herr talman, till slut några ord om den civila krishanteringen. Stora delar av anslaget hör hemma under inrikesministeriets kapitelrubrik och alla inblandade brukar samstämmigt säga att konstruktionen som den är nu fungerar väl, och det måste man naturligtvis vara nöjd med. Samtidigt finns det hela tiden ett behov av att poängtera vikten av att våra civila och militära krisinsatser följer vår utrikespolitik.
Våra militära krisinsatser handlar ofta om försvarets kompatibilitet men det är minst lika viktigt att det går hand i hand med de civila insatserna. När vi satsar resurser på att jaga sjörövare gör vi det för att säkra livsmedelstransporter. Enligt min åsikt är det viktigt att utrikesministeriet tar större ansvar när vi drar upp strategin för vår medverkan.
Länk: http://fakta.eduskunta.fi/faktatmp/utatmp/akxtmp/puh_130_2010_vp_2_132_132_p.shtml
Fråga till Väyrynen:
Ärade herr talman! Utrikesutskottet var, som har sagts här, nyligen i New York och besökte även International Peace Institute. Finland har samarbetat med det här institutet vad gäller flera projekt och institutet anser att de förslag de nu har väl följer Finlands intentioner för arbetet med kandidaturen till en plats i FN:s säkerhetsråd.
På institutet rådde en viss osäkerhet om hur Finland i fortsättningen kommer att ställa sig till deras verksamhet, och jag skulle vilja passa på att fråga minister Väyrynen hur han ser på det här, och om det finns medel för ändamålet i det kommande årets budget.
Länk: http://fakta.eduskunta.fi/faktatmp/utatmp/akxtmp/puh_130_2010_vp_2_151_151_p.shtml
