Språk i motvind?

19.12.2010 kl. 07:57
Under en längre tid har man jobbat med att förnya timfördelningen i den grundläggande utbildningen. En arbetsgrupp med representanter från alla partier och från utbildningsväsendet kom med ett reformförslag i juni. I det förslaget fanns bland annat drama och etik med som nya ämnen. Gymnastiktimmarna skulle bli fler, liksom konst och hantverk.

Dessutom skulle språkundervisningen tidigareläggas så att man skulle läsa ett första språk redan från och med andra årskursen och ett andra från och med sjätte klassen. Det skulle i praktiken ha inneburit att svenskaundervisningen i de flesta finska skolor skulle ha tidigarelagts med ett år. Enligt detta förslag skulle också antalet årsveckotimmar ha utökats något – vi ligger trots allt en bra bit under det europeiska snittet.

Alla dessa förslag hade stötts och blötts under en lång tid och det fanns ett rätt stort samförstånd kring dem. Förslagen backades också starkt upp av undervisningsminister Henna Virkkunen. Under hösten har reformen urvattnats mer och mer. Detta till följd av missnöje från vårt största parti, Centern. Denna vecka visar det sig att reformen helt förfaller och att det blir en fråga för den nya regeringen. Oansvarigt kan man tycka – och onödigt att låta en så länge beredd reform falla i valpopulistiska utspel. Man kan endast spekulera i orsakerna.

Att en skolreform som ger svenskan ett visst flankstöd förfaller får en att undra. Resultatet av reformen skulle ha varit en bibehållen obligatorisk svenska för alla och dessutom en tidigareläggning av starten även om antalet timmar totalt inte skulle ha ökat. Är motståndet mot denna reform ett uttryck för det allt hårdare språkklimat som börjat råda? Eller är det ett resultat av statsministerns besvikelse över att Karleby och Mellersta Österbotten i regionförvaltningsreformen fördes söderut mot Vasa och Seinäjoki istället för norrut mot Uleåborg? Är det faktum att hon söker stöd hos den ryska premiärministern Putin för att ryskan skall ersätta svenskan vid östgränsen ett uttryck för ett motstånd mot svenskan eller är det bara en tillfällighet?

Språkklimatet har hårdnat. Det är helt klart. Samtidigt hoppas jag att detta är ett billigt steg i partiernas profilering inför nästa val snarare än en genomgående trend. Vi varken behöver eller vill ha en uppblossande språkstrid. Istället borde vi inse att vi alla är finländare – finländare som vill detta lands bästa – tillsammans. Vi är ett för litet land för att ha råd att splittras av inre problem. Istället vinner vi alla i längden på att vara språkkunniga, välutbildade och konkurrenskraftiga. Och det klarar vi av att vara på två språk, svenska och finska. Det har nämligen detta land varit från allra första början och det är en stor del av vår nationella identitet och kultur. Jag hoppas vi alla kan vara överens om att jobba för att fortsätta vara just detta.

Och till sist, God Jul och Gott Nytt År till alla läsare!

 

Ulla-Maj Wideroos

Gruppanföranden

Responsdebatt om budgetramarna 2008-2011

Jag vill tacka kollegerna i utskottet för en saklig behandling av statsfinanserna för de kommande fyra åren. Budgetramarna, som oppositionen förstås anser vara för snäva, är spikade med ansvar. Vi kan inte fördela pengar som vi inte har. Att sysselsättningsläget förbättras är en förutsättning för att vi skall kunna hålla en hög nivå på och utveckla servicen i framtiden. Nyheten om att BNP ligger på över 5 procent högre nivå än för ett år, att arbetslösheten är 1,6 procentenheter lägre än för ett år sedan och 60 000 fler är sysselsatta visar att Finland är på rätt väg.
19.06.2007 kl. 00:00

Regeringens rambudget för åren 2008-2011

Det är både rätt och klokt att försvara en ansvarsfull och strikt budgetpolitik. Det är rättvist gentemot kommande generationer. Då oppositionen vill använda mer av statens pengar, är det skäl att minnas att regeringens budgetutgifter är 180 miljoner större – hela 14 procent större - än föregående regerings budgetra-mar. Större utgiftsökningar än så, skulle vara ansvarslöst.
29.05.2007 kl. 15:15

Riksdagens 100-års jubileumsplenum

Då vi talar om historia, minns vi ofta bara de banbrytande skedena – de stora ögonblicken. Ändå är det så, att historien går framåt med små steg. Ibland så små att vi inte märker dem – förrän långt senare.
23.05.2007 kl. 14:30

Statsrådets meddelande om regeringsprogrammet

"Finland tillhör alla, oberoende av bostadsort, livssituation, modersmål eller etnisk bakgrund. Medborgarna skall garanteras rätten att påverka samt delta och vara delaktiga i beslutsfattandet". Denna markering i inledningen av regeringsprogrammet är viktig – och en stor utmaning för regeringen. Men det är också viktigt att säga ut att detta är regeringens vilja. Svenska riksdagsgruppen är mycket nöjd över det regeringsprogram som de fyra regeringspartierna har enats om under Matti Vanhanens ledning.
24.04.2007 kl. 15:30

Interpellation om klimatförändringen och tryggande av energiförsörjningen

Det är mycket bra att Samlingspartiet visar intresse för den pågående och skrämmande klimatförändringen. Klimatförändringen har pågått i decennier. Samlingspartiet väljer nu att kraftigt kritisera regeringen för dess miljöpolitik då det återstår fyra arbetsveckor av denna regeringsperiod. Det kan jag inte klassa som annat än blott valpolitik.
17.01.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om Finlands EU-ordförandeskap

Låt mig komma med ett frankt påstående: 2006 var året då federalismen tog några ordentliga steg framåt i det finländska EU-tänkandet. Detta av två orsaker: Europaparlamentet visade sig vara en fungerande institution och parlamentet bidrog kraftigt till att göra beslutsprocessen i EU till en tydlig politisk process- vilket också statsminister Vanhanen konstaterat i Bryssel i anslutning till servicedirektivet. Det var parlamentet och de politiska rörelserna i Europa som hade initiativet. Och det finländska ordförandeskapet hade ett gott samarbete med Europaparlamentet och tack vare det kunde många viktiga frågor inom EG-samarbetet ros i hamn.
11.01.2007 kl. 00:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2007

Jag vill börja med att tacka finansministern och mina kollegor för en enkel och snabb process i att nå en överenskommelse om riksdagens ändringar i budgetboken. Men jag vill ändå ägna lite tid åt att analysera hur riksdagen använder sin budgetmakt.
13.12.2006 kl. 00:00