Översättning av kollektivavtalen till svenska.

17.12.2010 kl. 16:13
Riksdagen har nu den 17.12 fattat beslut om att anslå medel för översättning av de allmänt bindande kollektivavtalen. Beloppet man anslår fanns inte upptaget i budgetförslaget, men i två budgetmotionen, den ena inlämnad av ledamot Maarit Feldt-Ranta (s) och den andra av mig, för övrigt också den undertecknad av Maarit. Det är inte arbetssättet som räknas utan resultatet, men trots det kan det vara av intresse att veta hur arbetet i riksdagen går till.

Översättning av kollektivavtalen till svenska.

Riksdagen har nu den 17.12 fattat beslut om att anslå medel för översättning av de allmänt bindande kollektivavtalen. Beloppet man anslår fanns inte upptaget i budgetförslaget, men i två budgetmotionen, den ena inlämnad av ledamot Maarit Feldt-Ranta (s) och den andra av mig, för övrigt också den undertecknad av Maarit. Det är inte arbetssättet som räknas utan resultatet, men trots det kan det vara av intresse att veta hur arbetet i riksdagen går till.

För min del började kampen i riksdagen för finansiering av översättning av kollektivavtalen redan på hösten 2008 då jag skrev min första budgetmotion i frågan. På Åland hade före det arbetsgivarföreningen haft kontakter med tjänstemän på landskapsregeringen, som i sin tur haft kontakter på tjänstemannanivå med justitieministeriet. Justitieministeriet hade också gett ett utlåtande i ärendet till justitiekanslern, men trots det godkändes inte motionen.

Landskapsregeringen följde under år 2009 upp frågan med att skriva till det ansvariga ministeriet och till justitiekanslern, utan resultat. Den juridiska ansvarsfrågan klarnade, men någon översättning blev det inte. Följaktligen skrev jag en ny budgetmotion hösten 2009, men trots att det borde ha varit självklart att bevilja medlen ledde inte heller denna motion till resultat. Jag beslöt i mars 2010 att göra ett skriftligt spörsmål till ansvarig minister, i detta fall Liisa Hyssälä för att få frågan löst. Trots att det juridiska ansvaret nu var klarlagt fick jag inget positivt besked från ministern och jag förde därför ärendet till justitiekanslern för bedömning. Under tiden hade en arbetsgrupp med uppgift att lösa frågan tillsatts vid ministeriet, och justitiekanslern var tillfreds med det och ansåg att man bör vänta på resultatet av det arbetet.

Vid ett möte mellan lantrådet och statminister Matti Vanhanen den 15 april i år togs frågan upp och jag följde samma eftermiddag upp med att vid riksdagens frågestund till statsministern ställa en fråga om detta.
Statsministern svarade att det nu är helt klarlagt att avtalen skall översättas och att det är social- och hälsovårdsministeriets uppgift, Justitiekanslers linjedragning är klar och man kan inte "spjärna emot" detta mera. Han hade själv gett i uppgift till ministeriet att tillsammans med arbetsmarknadsorganisationerna finna en lösning på problemet så att avtalen översätts inom en rimlig tid. På min tilläggsfråga svarade han att svenskspråkiga avtalsparter nog är bundna av avtalen trots att de inte finns på svenska. (se hela frågan och svaret nedan)
Ändå fanns inga medel upptagna i budgeten för 2011, och jag skrev därför min tredje budgetmotion i ärendet.

Utanför riksdagen har jag haft ett antal möten med arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer och även arbetarskyddsmyndigheterna för att se på vilket sätt jag kunde föra frågan framåt. Tyvärr nåddes inget resultat innan de två ovan nämnda budgetmotionerna lämnades in och alltså godkändes i samband med budgetbehandlingen.
Arbetet i riksdagen bygger på ett lagarbete. Svenska riksdagsgruppens representant i finansutskottet är Christina Gestrin, Ulla-Maj Wideroos är suppleant, och de sitter i den sektion som behandlade just den här frågan. För min del har det varit särskilt viktigt att denna motion skulle godkännas redan i utskottet eftersom både Maarit och jag var eniga om att saken var så viktig att den annars måste upp till omröstning i plenum. Jag var därför särskilt mån om att ha ett nära samarbete med mina gruppmedlemmar i utskottet, och det lyckades.

Man har kunnat få intrycket att man med goda kontakter når snabba lösningar på komplicerade frågor. Och det stämmer att goda kontakter är ovärderliga, men det mesta bygger på ett intensivt arbete där många energiska personer dragit sitt strå till stacken i form av det som kallas lagarbete, men som sagt var valfebern bara stiger…

Med den beskrivningen av strävandet i riksdagen önskar jag Er alla en riktigt GOD JUL som belöning för strävandet i varje åländskt hem.

 

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37