Miljöfrågor i statsbudgeten

20.12.2010 kl. 10:40
Det är ett år sedan EU:s strategi för Östersjöregionen godkändes. Miljödelen i strategin utgörs av den aktionsplan för Östersjön som HELCOM utarbetat och som godkänts av regeringarna runt Östersjön år 2007.

I HELCOM:S aktionsplan har målet för en god ekologisk nivå ställts på år 2021. I maj 2010 på ministermötet i Moskva var det meningen att alla Östersjöländer skulle ha sina nationella handlingsplaner färdiga, men tyvärr var det flera länder som inte då hade beredskap för det. Nästa ministermöte hålls i mars 2011 och då är det viktigt att Östersjöländerna kan visa att betydande framsteg har skett. Finland bör dra sitt strå till stacken på ett aktivt sätt. Också Finland har utarbetat en nationell plan för att nå de uppställda målen för Finlands del. Tyvärr visade det sig att de åtgärder man räknar upp i planen inte är tillräckliga för att nå den minskning på 150 ton fosfor och 2000 ton kväve per år jämfört med nuläget, som krävs av Finland.

Också mot den här bakgrunden är riksdagens satsningar på Östersjön mycket viktiga. Regeringen har för första gång öppnat ett skilt Östersjömoment i budgeten för de omtalade tre miljoner euro som ingick i regeringens budgetproposition. Med pengarna ska man bl.a. finansiera miljöprojekt inom jordbruket i Skärgårdshavet. Förutom att minska på utsläppen är det också viktigt att utveckla metoder för att tillvarata fosforn eftersom fosfor kommer att bli en knapp resurs inom en inte alltför avlägsen framtid.

Riksdagen lägger därtill nu till 1,4 miljoner euro för reduceringsfiske. Meningen är att en miljon euro skall användas för att bygga ut och utveckla reduceringsfisket av mindre värd fisk i Finska viken och Skärgårdshavet. 400 000 skall användas för reduceringsfiske i sjöar och bassänger.

Reduceringsfisket i skärgårds vikar har pågått som en pilotprojekt under vilt- och fiskeri-forskningsinstitutet under det gångna året. Pilotprojektet har pågått i Mynälahti i sydvästra Finland och i Ingå i Nyland. Resultaten har varit goda. Det har visat sig att stora mängder mört och braxen kan fiskas bort om fiskaren kan få en rimlig ersättning för arbetet. Enligt uppskattning kan man fånga åtminstone 5000 ton braxen- och mörtfisk per år. 1000 ton fisk innehåller 7-8 ton fosfor. Kostnaden för borttaget ton fosfor blir ca 50 000 euro vilket är ett mycket kostnadseffektivt sätt att minska på belastningen. Man räknar med att gränsen för kostnadseffektiva åtgärder går vid 150 000 euro per ton fosfor.

Om reduceringsfisket lyckas så som planerat så kan det innebära att Finland lyckas nå de mål som vi förbundit oss till i HELCOM på ett kostnadseffektivt sätt. Därför är den här satsningen både intressant och viktig. Fångsten ska också utnyttjas på ett klokt sätt. Jag hoppas att metoder att förädla fisken inom livsmedelsproduktionen ska utvecklas. Ecocentria som arbetar med att befrämja användningen av närproducerad mat, och som också får ett tillägg av riksdagen, bör ta tillvara möjligheten att befrämja konsumtionen av närfångad fisk.

Riksdagen ökar också anslaget för oljebekämpningsberedskapen genom att reservera 800 000 euro för anskaffningen av oljebekämpningsbommar till havs. Med tanke på de enorma lasterna av olja som dagligen transporteras förbi vår kust, måste oljebekämpningen få en ännu större resursökningen inom de närmaste åren. Det är positivt att Östersjöländerna nu samarbetar inom ramen för ett EU-projekt för att förbättra oljebekämpningsberedskapen, men samarbetet måste förutom gemensamma övningar också handla om att stärka flottan av oljebekämpningsfartyg och mängden redskap.

Jag är mycket glad över att riksdagen lägger till sammanlagt 7 miljoner för utbyggnaden av vatten- och avloppsnätet. Den skrivning vi i riksdagen enades om innebär, och bör tol-kas av miljöministeriet och jord- och skogsbruksministeriet så, att också nya projekt kan inledas. Det är riksdagens vilja och riksdagens vilja måste respekteras.

Tal i plenum 17.12.2010

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00