Miljöfrågor i statsbudgeten

20.12.2010 kl. 10:40
Det är ett år sedan EU:s strategi för Östersjöregionen godkändes. Miljödelen i strategin utgörs av den aktionsplan för Östersjön som HELCOM utarbetat och som godkänts av regeringarna runt Östersjön år 2007.

I HELCOM:S aktionsplan har målet för en god ekologisk nivå ställts på år 2021. I maj 2010 på ministermötet i Moskva var det meningen att alla Östersjöländer skulle ha sina nationella handlingsplaner färdiga, men tyvärr var det flera länder som inte då hade beredskap för det. Nästa ministermöte hålls i mars 2011 och då är det viktigt att Östersjöländerna kan visa att betydande framsteg har skett. Finland bör dra sitt strå till stacken på ett aktivt sätt. Också Finland har utarbetat en nationell plan för att nå de uppställda målen för Finlands del. Tyvärr visade det sig att de åtgärder man räknar upp i planen inte är tillräckliga för att nå den minskning på 150 ton fosfor och 2000 ton kväve per år jämfört med nuläget, som krävs av Finland.

Också mot den här bakgrunden är riksdagens satsningar på Östersjön mycket viktiga. Regeringen har för första gång öppnat ett skilt Östersjömoment i budgeten för de omtalade tre miljoner euro som ingick i regeringens budgetproposition. Med pengarna ska man bl.a. finansiera miljöprojekt inom jordbruket i Skärgårdshavet. Förutom att minska på utsläppen är det också viktigt att utveckla metoder för att tillvarata fosforn eftersom fosfor kommer att bli en knapp resurs inom en inte alltför avlägsen framtid.

Riksdagen lägger därtill nu till 1,4 miljoner euro för reduceringsfiske. Meningen är att en miljon euro skall användas för att bygga ut och utveckla reduceringsfisket av mindre värd fisk i Finska viken och Skärgårdshavet. 400 000 skall användas för reduceringsfiske i sjöar och bassänger.

Reduceringsfisket i skärgårds vikar har pågått som en pilotprojekt under vilt- och fiskeri-forskningsinstitutet under det gångna året. Pilotprojektet har pågått i Mynälahti i sydvästra Finland och i Ingå i Nyland. Resultaten har varit goda. Det har visat sig att stora mängder mört och braxen kan fiskas bort om fiskaren kan få en rimlig ersättning för arbetet. Enligt uppskattning kan man fånga åtminstone 5000 ton braxen- och mörtfisk per år. 1000 ton fisk innehåller 7-8 ton fosfor. Kostnaden för borttaget ton fosfor blir ca 50 000 euro vilket är ett mycket kostnadseffektivt sätt att minska på belastningen. Man räknar med att gränsen för kostnadseffektiva åtgärder går vid 150 000 euro per ton fosfor.

Om reduceringsfisket lyckas så som planerat så kan det innebära att Finland lyckas nå de mål som vi förbundit oss till i HELCOM på ett kostnadseffektivt sätt. Därför är den här satsningen både intressant och viktig. Fångsten ska också utnyttjas på ett klokt sätt. Jag hoppas att metoder att förädla fisken inom livsmedelsproduktionen ska utvecklas. Ecocentria som arbetar med att befrämja användningen av närproducerad mat, och som också får ett tillägg av riksdagen, bör ta tillvara möjligheten att befrämja konsumtionen av närfångad fisk.

Riksdagen ökar också anslaget för oljebekämpningsberedskapen genom att reservera 800 000 euro för anskaffningen av oljebekämpningsbommar till havs. Med tanke på de enorma lasterna av olja som dagligen transporteras förbi vår kust, måste oljebekämpningen få en ännu större resursökningen inom de närmaste åren. Det är positivt att Östersjöländerna nu samarbetar inom ramen för ett EU-projekt för att förbättra oljebekämpningsberedskapen, men samarbetet måste förutom gemensamma övningar också handla om att stärka flottan av oljebekämpningsfartyg och mängden redskap.

Jag är mycket glad över att riksdagen lägger till sammanlagt 7 miljoner för utbyggnaden av vatten- och avloppsnätet. Den skrivning vi i riksdagen enades om innebär, och bör tol-kas av miljöministeriet och jord- och skogsbruksministeriet så, att också nya projekt kan inledas. Det är riksdagens vilja och riksdagens vilja måste respekteras.

Tal i plenum 17.12.2010

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35