Positiva beslut för miljön och sysselsättningen i skärgården

21.12.2010 kl. 13:01
Riksdagen lägger nu till 1,4 miljoner euro för en ny verksamhet som kallas för reduceringsfiske.

Det är ett år sedan EU:s strategi för Östersjöregionen godkändes. Miljöavsnittet i strategin utgörs av den aktionsplan för Östersjön som HELCOM (Helsingfors kommissionen) utarbetat och som godkänts av regeringarna runt Östersjön år 2007. I maj 2010 var det meningen att alla Östersjöländer skulle presentera sina nationella handlingsplaner, men tyvärr var det flera länder som inte ännu hade beredskap till det då. Nästa HELCOM ministermöte är i mars 2011 och då är det viktigt att Östersjöländerna kan visa att betydande framsteg i Östersjöskyddet har skett. Finland bör föregå med gott exempel. Finland har utarbetat en nationell plan inom utsatt tid, men tyvärr har det visat sig att de åtgärder man räknat med inte är tillräckliga för att nå den minskning på 150 ton fosfor och 2000 ton kväve per år som krävs av Finland.

Också mot den här bakgrunden är riksdagens satsningar på Östersjön i nästa års budget viktiga. Riksdagen lägger nu till 1,4 miljoner euro för en ny verksamhet som kallas för reduceringsfiske. Meningen är att en miljon euro skall användas för att bygga ut och utveckla reduceringsfisket av braxen och mört i Finska viken och i Skärgårdshavet. För reduceringsfiske i sjöar och bassänger reserveras 400 000 euro.

Reduceringsfisket i skärgårds vikar har pågått som en pilotprojekt i vilt- och fiskeriforskningsinstitutets regi under det gångna året. Pilotprojektet har genomförts i Mynälahti och i Ingå. Resultaten har varit goda. Det har visat sig att stora mängder mört och braxen kan fiskas bort om yrkesfiskaren kan garanteras en rimlig ersättning för arbetet. Enligt en försiktig uppskattning kan yrkesfiskarna längs med kusten fånga åtminstone 5000 ton braxen- och mörtfisk per år. Eftersom 1000 ton fisk innehåller ca 7-8 ton fosfor och 27-28 ton kväve är det lätt att räkna ut effekten av reduceringsfisket. Kostnaden för borttaget ton fosfor blir ca 50 000 euro vilket är ett mycket kostnadseffektivt sätt att minska på belastningen. Man räknar med att gränsen för kostnadseffektiva åtgärder går vid 150 000 euro per ton fosfor. Mängden fosfor motsvarar orenat avloppsvatten av ca 50 000 invånare.

Om reduceringsfisket förverkligas så som planerat, så innebär det att Finland lyckas nå de mål som vi förbundit oss vid på ett kostnadseffektivt sätt. Samtidigt öppnar verksamheten nya möjligheter för yrkesfisket. Fångsten ska också utnyttjas på ett klokt sätt. Jag hoppas att nya förädlingsmetoder för inhemsk fisk inom livsmedelsproduktionen ska utvecklas och att inhemsk fisk återfår sin berättigade plats i storköken på arbetsplatser, i skolor och på daghem.

Riksdagen ökade också anslaget för oljebekämpningen genom en tilläggsreservering på 800 000 euro för anskaffningen av oljebekämpningsbommar till havs. Med tanke på de enorma lasterna av olja som dagligen transporteras förbi vår kust, måste oljebekämpningen få en ännu större resursökning inom de närmaste åren.

Jag är också mycket glad över tillägget på 7 miljoner euro för utbyggnaden av vatten- och avloppsnätet. Skrivningen vi enades om i finansutskottet innebär att också nya regionala projekt kan inledas nästa år.

Förbindelsetrafiken i skärgården får också sin verksamhet tryggad för år 2011 genom att riksdagen lade till 1,5 miljoner euro. Sammantaget tycker jag att man kan konstatera att riksdagen i nästa års budget på ett positivt sätt beaktat både miljön och sysselsättningsmöjligheterna i skärgården.

Insändare, publicerad bl.a. i VN 21.12.2010

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2007

Jag vill börja med att tacka finansministern och mina kollegor för en enkel och snabb process i att nå en överenskommelse om riksdagens ändringar i budgetboken. Men jag vill ändå ägna lite tid åt att analysera hur riksdagen använder sin budgetmakt.
13.12.2006 kl. 00:00

Interpellation om bättre villkor för kvinnor i arbetslivet

Interpellanterna lyfter upp ett tema som sysselsatt flera generationer och som fortfarande är ett delvis olöst problem, det vill säga att skapa en större jämställdhet inom arbetslivet. Oppositionen påminner om att regeringen lovat befrämja jämställdheten genom ett program med målsättningen att få bort omotiverade löneskillnader.
30.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om alkoholpolitiken

Oppositionen skall ha ett erkännande för en saklig och välformulerad interpellationstext. Här behövs inga teoriska och känsloladdade reaktioner. Problemet är tillräckligt allvarligt ändå.
23.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om barnfamiljernas situation

Det är aningen svårt att lista ut vilken samhällsgrupp oppositionen anser att regeringen har misskött mest. För fyra veckor sedan var det studenterna, för tre veckor sedan var det pensionärerna och idag är det då barnfamiljerna som lider mest.
11.10.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om pensionärernas inkomster

Riksdagen är på väg att sätta modernt rekord i antalet interpellationer. Vi debatterar idag den femtonde interpellationen för denna period – och då har vi ännu ett år kvar. Under de två tidigare perioderna stannade antalet vid tolv och tretton interpellationer. Det verkar dessutom som om oppositionen indelat väljargrup-perna mellan sig; vänstern talar om pensionärerna, de gröna om barnfamiljerna medan samlingspartiet värnar om kommunerna.
19.09.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om statsbudgeten för år 2007

Ett tack till finansministern och regeringen för presentationen av regeringsperiodens sista budgetförslag. Då vi debatterade den första budgeten hösten 2003 var det ingen i oppositionsleden som trodde att regeringens strama, men ansvarsfulla, budgetramar skulle hålla. Idag får vi alla konstatera att regeringen lyckades genomföra vad den lovat. Statsekonomin är i balans, finländarnas hushållskassa har ökat tack vare systematiska skattesänkningar och de flesta grupper har fått sina stöd förhöjda.
12.09.2006 kl. 00:00