Positiva beslut för miljön och sysselsättningen i skärgården

21.12.2010 kl. 13:01
Riksdagen lägger nu till 1,4 miljoner euro för en ny verksamhet som kallas för reduceringsfiske.

Det är ett år sedan EU:s strategi för Östersjöregionen godkändes. Miljöavsnittet i strategin utgörs av den aktionsplan för Östersjön som HELCOM (Helsingfors kommissionen) utarbetat och som godkänts av regeringarna runt Östersjön år 2007. I maj 2010 var det meningen att alla Östersjöländer skulle presentera sina nationella handlingsplaner, men tyvärr var det flera länder som inte ännu hade beredskap till det då. Nästa HELCOM ministermöte är i mars 2011 och då är det viktigt att Östersjöländerna kan visa att betydande framsteg i Östersjöskyddet har skett. Finland bör föregå med gott exempel. Finland har utarbetat en nationell plan inom utsatt tid, men tyvärr har det visat sig att de åtgärder man räknat med inte är tillräckliga för att nå den minskning på 150 ton fosfor och 2000 ton kväve per år som krävs av Finland.

Också mot den här bakgrunden är riksdagens satsningar på Östersjön i nästa års budget viktiga. Riksdagen lägger nu till 1,4 miljoner euro för en ny verksamhet som kallas för reduceringsfiske. Meningen är att en miljon euro skall användas för att bygga ut och utveckla reduceringsfisket av braxen och mört i Finska viken och i Skärgårdshavet. För reduceringsfiske i sjöar och bassänger reserveras 400 000 euro.

Reduceringsfisket i skärgårds vikar har pågått som en pilotprojekt i vilt- och fiskeriforskningsinstitutets regi under det gångna året. Pilotprojektet har genomförts i Mynälahti och i Ingå. Resultaten har varit goda. Det har visat sig att stora mängder mört och braxen kan fiskas bort om yrkesfiskaren kan garanteras en rimlig ersättning för arbetet. Enligt en försiktig uppskattning kan yrkesfiskarna längs med kusten fånga åtminstone 5000 ton braxen- och mörtfisk per år. Eftersom 1000 ton fisk innehåller ca 7-8 ton fosfor och 27-28 ton kväve är det lätt att räkna ut effekten av reduceringsfisket. Kostnaden för borttaget ton fosfor blir ca 50 000 euro vilket är ett mycket kostnadseffektivt sätt att minska på belastningen. Man räknar med att gränsen för kostnadseffektiva åtgärder går vid 150 000 euro per ton fosfor. Mängden fosfor motsvarar orenat avloppsvatten av ca 50 000 invånare.

Om reduceringsfisket förverkligas så som planerat, så innebär det att Finland lyckas nå de mål som vi förbundit oss vid på ett kostnadseffektivt sätt. Samtidigt öppnar verksamheten nya möjligheter för yrkesfisket. Fångsten ska också utnyttjas på ett klokt sätt. Jag hoppas att nya förädlingsmetoder för inhemsk fisk inom livsmedelsproduktionen ska utvecklas och att inhemsk fisk återfår sin berättigade plats i storköken på arbetsplatser, i skolor och på daghem.

Riksdagen ökade också anslaget för oljebekämpningen genom en tilläggsreservering på 800 000 euro för anskaffningen av oljebekämpningsbommar till havs. Med tanke på de enorma lasterna av olja som dagligen transporteras förbi vår kust, måste oljebekämpningen få en ännu större resursökning inom de närmaste åren.

Jag är också mycket glad över tillägget på 7 miljoner euro för utbyggnaden av vatten- och avloppsnätet. Skrivningen vi enades om i finansutskottet innebär att också nya regionala projekt kan inledas nästa år.

Förbindelsetrafiken i skärgården får också sin verksamhet tryggad för år 2011 genom att riksdagen lade till 1,5 miljoner euro. Sammantaget tycker jag att man kan konstatera att riksdagen i nästa års budget på ett positivt sätt beaktat både miljön och sysselsättningsmöjligheterna i skärgården.

Insändare, publicerad bl.a. i VN 21.12.2010

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37