Positiva beslut för miljön och sysselsättningen i skärgården

21.12.2010 kl. 13:01
Riksdagen lägger nu till 1,4 miljoner euro för en ny verksamhet som kallas för reduceringsfiske.

Det är ett år sedan EU:s strategi för Östersjöregionen godkändes. Miljöavsnittet i strategin utgörs av den aktionsplan för Östersjön som HELCOM (Helsingfors kommissionen) utarbetat och som godkänts av regeringarna runt Östersjön år 2007. I maj 2010 var det meningen att alla Östersjöländer skulle presentera sina nationella handlingsplaner, men tyvärr var det flera länder som inte ännu hade beredskap till det då. Nästa HELCOM ministermöte är i mars 2011 och då är det viktigt att Östersjöländerna kan visa att betydande framsteg i Östersjöskyddet har skett. Finland bör föregå med gott exempel. Finland har utarbetat en nationell plan inom utsatt tid, men tyvärr har det visat sig att de åtgärder man räknat med inte är tillräckliga för att nå den minskning på 150 ton fosfor och 2000 ton kväve per år som krävs av Finland.

Också mot den här bakgrunden är riksdagens satsningar på Östersjön i nästa års budget viktiga. Riksdagen lägger nu till 1,4 miljoner euro för en ny verksamhet som kallas för reduceringsfiske. Meningen är att en miljon euro skall användas för att bygga ut och utveckla reduceringsfisket av braxen och mört i Finska viken och i Skärgårdshavet. För reduceringsfiske i sjöar och bassänger reserveras 400 000 euro.

Reduceringsfisket i skärgårds vikar har pågått som en pilotprojekt i vilt- och fiskeriforskningsinstitutets regi under det gångna året. Pilotprojektet har genomförts i Mynälahti och i Ingå. Resultaten har varit goda. Det har visat sig att stora mängder mört och braxen kan fiskas bort om yrkesfiskaren kan garanteras en rimlig ersättning för arbetet. Enligt en försiktig uppskattning kan yrkesfiskarna längs med kusten fånga åtminstone 5000 ton braxen- och mörtfisk per år. Eftersom 1000 ton fisk innehåller ca 7-8 ton fosfor och 27-28 ton kväve är det lätt att räkna ut effekten av reduceringsfisket. Kostnaden för borttaget ton fosfor blir ca 50 000 euro vilket är ett mycket kostnadseffektivt sätt att minska på belastningen. Man räknar med att gränsen för kostnadseffektiva åtgärder går vid 150 000 euro per ton fosfor. Mängden fosfor motsvarar orenat avloppsvatten av ca 50 000 invånare.

Om reduceringsfisket förverkligas så som planerat, så innebär det att Finland lyckas nå de mål som vi förbundit oss vid på ett kostnadseffektivt sätt. Samtidigt öppnar verksamheten nya möjligheter för yrkesfisket. Fångsten ska också utnyttjas på ett klokt sätt. Jag hoppas att nya förädlingsmetoder för inhemsk fisk inom livsmedelsproduktionen ska utvecklas och att inhemsk fisk återfår sin berättigade plats i storköken på arbetsplatser, i skolor och på daghem.

Riksdagen ökade också anslaget för oljebekämpningen genom en tilläggsreservering på 800 000 euro för anskaffningen av oljebekämpningsbommar till havs. Med tanke på de enorma lasterna av olja som dagligen transporteras förbi vår kust, måste oljebekämpningen få en ännu större resursökning inom de närmaste åren.

Jag är också mycket glad över tillägget på 7 miljoner euro för utbyggnaden av vatten- och avloppsnätet. Skrivningen vi enades om i finansutskottet innebär att också nya regionala projekt kan inledas nästa år.

Förbindelsetrafiken i skärgården får också sin verksamhet tryggad för år 2011 genom att riksdagen lade till 1,5 miljoner euro. Sammantaget tycker jag att man kan konstatera att riksdagen i nästa års budget på ett positivt sätt beaktat både miljön och sysselsättningsmöjligheterna i skärgården.

Insändare, publicerad bl.a. i VN 21.12.2010

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00