Sambandet mellan religion och integration, eller anpassning som det kallas i insändaren, är inte så entydigt som Räsänen hävdar. Liksom Räsänen säger har vi goda exempel på anpassning bland de burmesiska flyktingarna. Men de flyktingar som kommit till Finland från Burma/Myanmar representerar många olika religioner.
Räsänen kräver att jag borde låta bli att debattera med henne och koncentrera mig på att förbättra flyktingarnas integration. Det tycks ha undgått kristdemokraterna att regeringen för några veckor avgav ett förslag till en totalrevidering av integrationslagen. Jag hade gärna hört kristdemokraternas syn på hur integrationen av invandrare ska förbättras, men ingen kristdemokrat deltog i remissdebatten i riksdagen. Lagen utvidgas till att gälla alla invandrare och satsningar görs på det allra första skedet av integrationen, som i dagens läge har varit allt för negligerat.
Astrid Thors
Migrations- och Europaminister
Förslag till ny integrationslag har undgått kristdemokraterna, Hbl 3.11.
03.11.2010 kl. 23:22
Jag är glad att kristdemokraternas ordförande Päivi Räsänen i HBL 2.11.2010 stöder den grundläggande principen att alla förföljda bör hjälpas oberoende av religion. Också lutherska kyrkan har tagit avstånd från Räsänens ursprungliga uttalande, att prioritera förföljda kristna. Jag hoppas att Räsänens engagemang också skulle synas i konkreta gärningar för t.ex. kvotflyktingar i hennes egen kommun Riihimäki. Tyvärr har Riihimäki inte tagit emot något större antal flyktingar sedan början av 90-talet.
Gruppanföranden |
Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006
Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00
Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006
Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00
Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken
Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00
Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag
Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00
Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram
22.11.2005 kl. 00:00
Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse
26.10.2005 kl. 00:00
Interpellationsdebatt om kollektivtrafikens utveckling
18.10.2005 kl. 00:00
postadress
Svenska riksdagsgruppen
00102 Riksdagen
telefon
09-4321
