..och så startade det nya året 2011.

10.01.2011 kl. 09:29
Vecka 1


Vid årsskiftet talades det om ”liberalerna som ljudligt stängt dörren mot Nauclér”, att ”det finns en rätt betydande kritik mot Nauclérs insatser i Helsingfors”, det sades att det var ”många andra som också undrade var riksdagsledamoten höll hus. Så har det varit under stora delar av mandatperioden.”. Vidare kunde man läsa att ”Det finns flera frågetecken kring hennes insats.”. Inte nog med det ”Liberalerna har länge klagat på Nauclérs insatser”, ”Ålands socialdemokrater, Frisinnad samverkan och Liberalerna, samtliga partier som tidigare varit tydligt tveksamma till Elisabeth Nauclérs insatser i Helsingfors. Man har efterfrågat mer aktiviteter, mer dörröppnande och brobyggande, och tyckt att det brustit i kommunikationen.”. Eländes elände med andra ord. Skall det ses som början på det nya året eller slutet på det gamla? Jag väljer det senare alternativet och gör som kung Carl Gustaf vänder på bladet. Och vad hittar vi väl där?


Jo, en dag som rein og ubrukt står med blanke ark og farjestifter tel. Ledigheten från riksdagen är kort så här när det är valår och många lagar som skall bli klara innan vi tar paus den 8 mars. Förutom TV-inspelning kring frågan om riksdagsvalet hann det bli tre luncher utanför hemmet, en i ITiden, en på Klubbhuset Pelaren och en med Företagarföreningen. Alla med helt olika syften, och just därför en naturlig del av en riksdagsledamots vardag. Om verksamheten vid Klubbhuset Pelaren som bygger på de världsomfattande principer som går under namnet Fountain House efter platsen där de en gång kom till kan man bara säga INTRESSANT och IMPONERANDE.
Veckan avslutades med den vid det här laget så traditionella trettondagsfesten i glada vänners lag.


Framför oss i riksdagen och det politiska livet väntar inte bara grundlagsändringar utan också ekonomiska diskussioner på de mest skilda plan. Hur ser fortsättningen ut för Europa och euron? Har vi fler krisländer på kommande? Hur påverkar det oss? Vad blir resultatet av den s.k. Hetemäki kommitténs arbete? Vi var många som hade väntat länge på den och hoppats på något mer radikalt. Det är ingen tvekan om att systemet borde ändras, men räcker det här? Och får man ekvationen att gå ihop med de skattelättnader som föreslås, eller minskar vi bara vår konsumtion om det är där vi skall ta in det vi förlorar. Tyvärr tror jag för egen del inte att vi kommer att se det här förslaget genomföras, vilket på många områden kanske är det bästa, men vad gör vi nu? Och vad händer om samfundsskatten skall förändras på det sätt som föreslås i finansministeriets senaste utredning? Och hur påverkar det oss? Ja, den senare frågan ser jag som det mest oroande något som säkert står på åtgärdslistan.


I de åländska tidningarna tog Mia Hanström initiativ till en debatt kring en lagändring kring våldtäkt och sexualbrott, och även en namninsamling. De senaste händelserna på Åland har väckt oss som trott av vi lever i en relativt skyddad värld. I sammanhanget kan nämnas att i riksdagen behandlas just nu ett förslag till ändring av strafflagen som syftar till att stärka det straffrättsliga skyddet av sexuell självbestämmanderätt (RP 283/2010). Ärendet har just kommit till riksdagen och börjar nu behandlas i lagutskottet. Det uppfyller till vissa delar det som efterfrågats i de åländska tidningarna, men inte fullt ut. Det finns dock allt skäl att följa ärendets behandling i riksdagen innan man tar nya initiativ till ändringar.
 

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00