Vid årsskiftet talades det om ”liberalerna som ljudligt stängt dörren mot Nauclér”, att ”det finns en rätt betydande kritik mot Nauclérs insatser i Helsingfors”, det sades att det var ”många andra som också undrade var riksdagsledamoten höll hus. Så har det varit under stora delar av mandatperioden.”. Vidare kunde man läsa att ”Det finns flera frågetecken kring hennes insats.”. Inte nog med det ”Liberalerna har länge klagat på Nauclérs insatser”, ”Ålands socialdemokrater, Frisinnad samverkan och Liberalerna, samtliga partier som tidigare varit tydligt tveksamma till Elisabeth Nauclérs insatser i Helsingfors. Man har efterfrågat mer aktiviteter, mer dörröppnande och brobyggande, och tyckt att det brustit i kommunikationen.”. Eländes elände med andra ord. Skall det ses som början på det nya året eller slutet på det gamla? Jag väljer det senare alternativet och gör som kung Carl Gustaf vänder på bladet. Och vad hittar vi väl där?
Jo, en dag som rein og ubrukt står med blanke ark og farjestifter tel. Ledigheten från riksdagen är kort så här när det är valår och många lagar som skall bli klara innan vi tar paus den 8 mars. Förutom TV-inspelning kring frågan om riksdagsvalet hann det bli tre luncher utanför hemmet, en i ITiden, en på Klubbhuset Pelaren och en med Företagarföreningen. Alla med helt olika syften, och just därför en naturlig del av en riksdagsledamots vardag. Om verksamheten vid Klubbhuset Pelaren som bygger på de världsomfattande principer som går under namnet Fountain House efter platsen där de en gång kom till kan man bara säga INTRESSANT och IMPONERANDE.
Veckan avslutades med den vid det här laget så traditionella trettondagsfesten i glada vänners lag.
Framför oss i riksdagen och det politiska livet väntar inte bara grundlagsändringar utan också ekonomiska diskussioner på de mest skilda plan. Hur ser fortsättningen ut för Europa och euron? Har vi fler krisländer på kommande? Hur påverkar det oss? Vad blir resultatet av den s.k. Hetemäki kommitténs arbete? Vi var många som hade väntat länge på den och hoppats på något mer radikalt. Det är ingen tvekan om att systemet borde ändras, men räcker det här? Och får man ekvationen att gå ihop med de skattelättnader som föreslås, eller minskar vi bara vår konsumtion om det är där vi skall ta in det vi förlorar. Tyvärr tror jag för egen del inte att vi kommer att se det här förslaget genomföras, vilket på många områden kanske är det bästa, men vad gör vi nu? Och vad händer om samfundsskatten skall förändras på det sätt som föreslås i finansministeriets senaste utredning? Och hur påverkar det oss? Ja, den senare frågan ser jag som det mest oroande något som säkert står på åtgärdslistan.
I de åländska tidningarna tog Mia Hanström initiativ till en debatt kring en lagändring kring våldtäkt och sexualbrott, och även en namninsamling. De senaste händelserna på Åland har väckt oss som trott av vi lever i en relativt skyddad värld. I sammanhanget kan nämnas att i riksdagen behandlas just nu ett förslag till ändring av strafflagen som syftar till att stärka det straffrättsliga skyddet av sexuell självbestämmanderätt (RP 283/2010). Ärendet har just kommit till riksdagen och börjar nu behandlas i lagutskottet. Det uppfyller till vissa delar det som efterfrågats i de åländska tidningarna, men inte fullt ut. Det finns dock allt skäl att följa ärendets behandling i riksdagen innan man tar nya initiativ till ändringar.
