AktuelltKolumn

Riksdagen ansvarar för budgeten

12.01.2011 kl. 13:41

I VN:s ledare den 30.12 om statsbudgeten sällar sig Tommy Westerlund till dem som anser att riksdagen fungerar som en gummistämpel och att utskottsbehandlingen är onödig eftersom riksdagens ändringar är så små.

Jag delar inte den uppfattningen. Under två riksdagsperioder har jag representerat Svenska riksdagsgruppen i finansutskottet och har därför en lång erfarenhet av budgetbehandlingens goda och dåliga sidor. Det är riksdagens skyldighet att noggrannt sätta sig in i statsbudgeten. Ansvaret minskar inte av att de senaste regeringarna under regeringsförhandlingarna i stora drag kommit överens om budgetramarna. Det stämmer att de små ändringarna beror på att vi under en längre tid haft majoritetsregeringar som lätt kan driva igenom sina förslag i riksdagen. Till den delen skiljer sig budgeten inte från lagpropositioner. Oberoende av regeringsbas har man under många år ansett att överenskomna budgetramar skapar stabilitet på lång sikt för vårt lands ekonomi. Regeringspartierna påverkar budgetens innehåll redan under beredningen och därför är det naturligt att riksdagens förändringar är rätt små. Men trots det har riksdagen den slutliga budgetmakten.

Det är regeringspartierna som kommer överens om förändringarna till regeringens budget-förslag och den utskottsansvariga för riksdagsgruppen som förhandlar. Som förhandlare kan jag konstatera att det inte alls är en självklarhet att skärgårdstrafiken varje år får sina anslag i riksdagen. Men det är ett gott exempel på en viktig verksamhet som Svenska riksdagsgruppen bevakar.

Summorna som läggs till är ofta små och kan förefalla obetydliga men de har trots det en stor betydelse. Texterna i budgetbetänkandet är också viktiga. Som ett belysande exempel kan jag nämna satsningarna på den svenska barnträdgårdslärarutbildningen i södra Finland. Under förra riksdagsperioden lade vi till extra anslag för en utlokaliserad, kompetensgivande barnträdgårdlärarutbildning i Helsingfors, eftersom bristen på behöriga barnträdgårdslärare särskilt i huvudstadsregionen är enorm. Under den här riksdagsperio-den fick Åbo Akademi år 2009 ett anslag för att på nytt ordna en kompetensgivande utbildning i huvudstadsregionen och yrkeshögskolan Arcada fick dessutom ett anslag för att i samarbete med Helsingfors Universitet planera en helt ny grundutbildning. I betänkandet för år 2010 påpekade finansutskottet att utbildningen bör inledas år 2011 och i budgeten för år 2011 riktade finansutskottet ett extra anslag till Helsingfors Universitet och Åbo Akademi som tillsammans hösten 2011 startar den nya, efterlängtade utbildningen i Helsingfors. Utan riksdagens påtryckning skulle grundutbildningen inte ha förverkligats.

Westerlund konstaterar att budgetbehandlingen är tidsödande. Han talar om “budgetteater”. Så kan det ibland också kännas för oss riksdagsledamöter. Före julpausen röstar vi nämli-gen om oppostionens motförslag. Omröstningarna räcker många timmar. Resultatet är givet i förväg eftersom regeringspartierna håller fast vid förhandlingsresultatet. Jag försvarar förfarandet eftersom det är ett uttryck för demokrati att oppositionen har en rättighet att föra fram sitt alternativ.

Summa summarum, en översikt av budgetarbetet är välkommen, men den bör också omfatta ministerierna. För det är fel att finansministeriet envist år efter år stryker de tillägg som riksdagen lagt till. Min gissning är att det inte är möjligt att göra stora förändringar i riksdagens budgetbehandling utan att försvaga demokratin och riksdagens rätt till insyn i statsfinanserna. I grund och botten är en stabil parlamentarism en värdefull sak som inte för all framtid kan tas som en självklarhet.

Insändare, publicerad i Västra Nyland 11.1.2011

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.

11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.

10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.

15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.

26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.

12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.

16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.

15.10.2008 kl. 16:15