Förändring står för dörren

15.01.2011 kl. 15:27
--- "Samtidigt skulle transparensen i livsmedelskedjan förbättras, någonting som dagens medvetna konsumenter också efterlyser"

 

Prisbildningen inom matkedjan och handelns dominerande position i förhandlingarna har diskuterats mycket under den gånga hösten. Nu står förändring för dörren och om allt går väl kommer producenterna inom jordbruket att ges politiska verktyg för att framöver kunna förbättra sin ställning i livsmedelskedjans prisförhandlingar.

Förra sommaren tog man beslut på regeringsnivå om att bereda en särlag om producent- och branschorganisationer inom jordbruket. Det handlar om verktyg som redan finns i användning i andra EU-länder och innebär att jordbruksproducenter ges möjligheten att gå samman i producentorganisationer och att produktionsgrenarna kan bilda branschorganisationer.

Det har knappast undkommit någon att handeln i vårt land är mycket koncentrerad. Verkligheten är den att det för närvarande är två direktörer på två handelskedjor som bestämmer både vad vi finländare äter och vad vi ska betala för vår mat. Dessa två handelskedjor är så starka att de lyckats hålla varuleverantörerna i ett järngrepp under de senaste åren och har därmed kunnat öka sin andel av matens slutpris på bekostnad av de övriga i matkedjan, vilket också noterats av flera forskningsinstitut.

Konsumenterna har således betalat mer och mer för servicen i butiken medan man betalat mindre för varorna, maten. För jordbruksproducenterna har detta i samband med kraftigt ökade bränsle-, energi och gödselpriser lett till en ohållbar ekonomisk situation. Om inte prisförhöjningar tillåts gå igenom hela kedjan stryps primärproducenterna långsamt, och det är tydligt att handelskedjorna inte har något intresse av att pruta på sin egen täckning. Med de nya organisationerna, som den nya lagen förordar, skulle producenternas ställning och förhandlingskraft i livsmedelskedjan stärkas, man kunde bättre anpassa förhållandet produktion-förädling-konsumtion och livsmedelskvalitén skulle tryggas. Samtidigt skulle transparensen i livsmedelskedjan förbättras, någonting som dagens medvetna konsumenter också efterlyser.

Lagen har stött på mycket motstånd från dels Livsmedelsindustriförbundet och Daglivaruhandelsföreningen, som representerar handeln, dels konkurrensverket, vilket är något förvånande. Konkurrensverket har som noterats hållit sig tyst som muren i exempelvis frågan om handelsgödselmarknaden som styrs fullständigt av ett enda företag. Och nu följer ju regeringen EU-kommissionens rekommendationer, som redan efterföljts i flera EU-länder.

Som det nu ser ut kommer lagen att ges till riksdagen inom nästa vecka och således kommer man kunna behandla lagförslaget inom denna regeringsperiod. Ett av den sittande regeringens löften enligt regeringsprogrammet är uttryckligen att förbättra jordbrukets lönsamhet och detta lagförslag är ett mycket viktigt steg i det arbetet.

Mats Nylund, riksdagsledamot SFP
 

Syd-Österbotten 15.1.2011

 

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35

Responsdebatt om budgetramarna 2008-2011

Jag vill tacka kollegerna i utskottet för en saklig behandling av statsfinanserna för de kommande fyra åren. Budgetramarna, som oppositionen förstås anser vara för snäva, är spikade med ansvar. Vi kan inte fördela pengar som vi inte har. Att sysselsättningsläget förbättras är en förutsättning för att vi skall kunna hålla en hög nivå på och utveckla servicen i framtiden. Nyheten om att BNP ligger på över 5 procent högre nivå än för ett år, att arbetslösheten är 1,6 procentenheter lägre än för ett år sedan och 60 000 fler är sysselsatta visar att Finland är på rätt väg.
19.06.2007 kl. 00:00

Regeringens rambudget för åren 2008-2011

Det är både rätt och klokt att försvara en ansvarsfull och strikt budgetpolitik. Det är rättvist gentemot kommande generationer. Då oppositionen vill använda mer av statens pengar, är det skäl att minnas att regeringens budgetutgifter är 180 miljoner större – hela 14 procent större - än föregående regerings budgetra-mar. Större utgiftsökningar än så, skulle vara ansvarslöst.
29.05.2007 kl. 15:15

Riksdagens 100-års jubileumsplenum

Då vi talar om historia, minns vi ofta bara de banbrytande skedena – de stora ögonblicken. Ändå är det så, att historien går framåt med små steg. Ibland så små att vi inte märker dem – förrän långt senare.
23.05.2007 kl. 14:30

Statsrådets meddelande om regeringsprogrammet

"Finland tillhör alla, oberoende av bostadsort, livssituation, modersmål eller etnisk bakgrund. Medborgarna skall garanteras rätten att påverka samt delta och vara delaktiga i beslutsfattandet". Denna markering i inledningen av regeringsprogrammet är viktig – och en stor utmaning för regeringen. Men det är också viktigt att säga ut att detta är regeringens vilja. Svenska riksdagsgruppen är mycket nöjd över det regeringsprogram som de fyra regeringspartierna har enats om under Matti Vanhanens ledning.
24.04.2007 kl. 15:30

Interpellation om klimatförändringen och tryggande av energiförsörjningen

Det är mycket bra att Samlingspartiet visar intresse för den pågående och skrämmande klimatförändringen. Klimatförändringen har pågått i decennier. Samlingspartiet väljer nu att kraftigt kritisera regeringen för dess miljöpolitik då det återstår fyra arbetsveckor av denna regeringsperiod. Det kan jag inte klassa som annat än blott valpolitik.
17.01.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om Finlands EU-ordförandeskap

Låt mig komma med ett frankt påstående: 2006 var året då federalismen tog några ordentliga steg framåt i det finländska EU-tänkandet. Detta av två orsaker: Europaparlamentet visade sig vara en fungerande institution och parlamentet bidrog kraftigt till att göra beslutsprocessen i EU till en tydlig politisk process- vilket också statsminister Vanhanen konstaterat i Bryssel i anslutning till servicedirektivet. Det var parlamentet och de politiska rörelserna i Europa som hade initiativet. Och det finländska ordförandeskapet hade ett gott samarbete med Europaparlamentet och tack vare det kunde många viktiga frågor inom EG-samarbetet ros i hamn.
11.01.2007 kl. 00:00