AktuelltKolumn

Förändring står för dörren

15.01.2011 kl. 15:27

--- "Samtidigt skulle transparensen i livsmedelskedjan förbättras, någonting som dagens medvetna konsumenter också efterlyser"

Prisbildningen inom matkedjan och handelns dominerande position i förhandlingarna har diskuterats mycket under den gånga hösten. Nu står förändring för dörren och om allt går väl kommer producenterna inom jordbruket att ges politiska verktyg för att framöver kunna förbättra sin ställning i livsmedelskedjans prisförhandlingar.

Förra sommaren tog man beslut på regeringsnivå om att bereda en särlag om producent- och branschorganisationer inom jordbruket. Det handlar om verktyg som redan finns i användning i andra EU-länder och innebär att jordbruksproducenter ges möjligheten att gå samman i producentorganisationer och att produktionsgrenarna kan bilda branschorganisationer.

Det har knappast undkommit någon att handeln i vårt land är mycket koncentrerad. Verkligheten är den att det för närvarande är två direktörer på två handelskedjor som bestämmer både vad vi finländare äter och vad vi ska betala för vår mat. Dessa två handelskedjor är så starka att de lyckats hålla varuleverantörerna i ett järngrepp under de senaste åren och har därmed kunnat öka sin andel av matens slutpris på bekostnad av de övriga i matkedjan, vilket också noterats av flera forskningsinstitut.

Konsumenterna har således betalat mer och mer för servicen i butiken medan man betalat mindre för varorna, maten. För jordbruksproducenterna har detta i samband med kraftigt ökade bränsle-, energi och gödselpriser lett till en ohållbar ekonomisk situation. Om inte prisförhöjningar tillåts gå igenom hela kedjan stryps primärproducenterna långsamt, och det är tydligt att handelskedjorna inte har något intresse av att pruta på sin egen täckning. Med de nya organisationerna, som den nya lagen förordar, skulle producenternas ställning och förhandlingskraft i livsmedelskedjan stärkas, man kunde bättre anpassa förhållandet produktion-förädling-konsumtion och livsmedelskvalitén skulle tryggas. Samtidigt skulle transparensen i livsmedelskedjan förbättras, någonting som dagens medvetna konsumenter också efterlyser.

Lagen har stött på mycket motstånd från dels Livsmedelsindustriförbundet och Daglivaruhandelsföreningen, som representerar handeln, dels konkurrensverket, vilket är något förvånande. Konkurrensverket har som noterats hållit sig tyst som muren i exempelvis frågan om handelsgödselmarknaden som styrs fullständigt av ett enda företag. Och nu följer ju regeringen EU-kommissionens rekommendationer, som redan efterföljts i flera EU-länder.

Som det nu ser ut kommer lagen att ges till riksdagen inom nästa vecka och således kommer man kunna behandla lagförslaget inom denna regeringsperiod. Ett av den sittande regeringens löften enligt regeringsprogrammet är uttryckligen att förbättra jordbrukets lönsamhet och detta lagförslag är ett mycket viktigt steg i det arbetet.

Mats Nylund, riksdagsledamot SFP

Syd-Österbotten 15.1.2011

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.

11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.

10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.

15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.

26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.

12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.

16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.

15.10.2008 kl. 16:15