Förändring står för dörren

15.01.2011 kl. 15:27
--- "Samtidigt skulle transparensen i livsmedelskedjan förbättras, någonting som dagens medvetna konsumenter också efterlyser"

 

Prisbildningen inom matkedjan och handelns dominerande position i förhandlingarna har diskuterats mycket under den gånga hösten. Nu står förändring för dörren och om allt går väl kommer producenterna inom jordbruket att ges politiska verktyg för att framöver kunna förbättra sin ställning i livsmedelskedjans prisförhandlingar.

Förra sommaren tog man beslut på regeringsnivå om att bereda en särlag om producent- och branschorganisationer inom jordbruket. Det handlar om verktyg som redan finns i användning i andra EU-länder och innebär att jordbruksproducenter ges möjligheten att gå samman i producentorganisationer och att produktionsgrenarna kan bilda branschorganisationer.

Det har knappast undkommit någon att handeln i vårt land är mycket koncentrerad. Verkligheten är den att det för närvarande är två direktörer på två handelskedjor som bestämmer både vad vi finländare äter och vad vi ska betala för vår mat. Dessa två handelskedjor är så starka att de lyckats hålla varuleverantörerna i ett järngrepp under de senaste åren och har därmed kunnat öka sin andel av matens slutpris på bekostnad av de övriga i matkedjan, vilket också noterats av flera forskningsinstitut.

Konsumenterna har således betalat mer och mer för servicen i butiken medan man betalat mindre för varorna, maten. För jordbruksproducenterna har detta i samband med kraftigt ökade bränsle-, energi och gödselpriser lett till en ohållbar ekonomisk situation. Om inte prisförhöjningar tillåts gå igenom hela kedjan stryps primärproducenterna långsamt, och det är tydligt att handelskedjorna inte har något intresse av att pruta på sin egen täckning. Med de nya organisationerna, som den nya lagen förordar, skulle producenternas ställning och förhandlingskraft i livsmedelskedjan stärkas, man kunde bättre anpassa förhållandet produktion-förädling-konsumtion och livsmedelskvalitén skulle tryggas. Samtidigt skulle transparensen i livsmedelskedjan förbättras, någonting som dagens medvetna konsumenter också efterlyser.

Lagen har stött på mycket motstånd från dels Livsmedelsindustriförbundet och Daglivaruhandelsföreningen, som representerar handeln, dels konkurrensverket, vilket är något förvånande. Konkurrensverket har som noterats hållit sig tyst som muren i exempelvis frågan om handelsgödselmarknaden som styrs fullständigt av ett enda företag. Och nu följer ju regeringen EU-kommissionens rekommendationer, som redan efterföljts i flera EU-länder.

Som det nu ser ut kommer lagen att ges till riksdagen inom nästa vecka och således kommer man kunna behandla lagförslaget inom denna regeringsperiod. Ett av den sittande regeringens löften enligt regeringsprogrammet är uttryckligen att förbättra jordbrukets lönsamhet och detta lagförslag är ett mycket viktigt steg i det arbetet.

Mats Nylund, riksdagsledamot SFP
 

Syd-Österbotten 15.1.2011

 

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om kommun- och servicestrukturreformen

Kommun- och servicestrukturreformen är en av de viktigaste strukturpolitiska förändringsprocesserna som detta land någonsin upplevt. Samtidigt är den ett av denna regerings viktigaste projekt. Det innebär samtidigt att denna redogörelse är av största vikt och vi måste noggrant avväga hur vi ska fortsätta och förädla denna process. De problem som uppstått i reformen måste samtidigt tas på största allvar!
24.11.2009 kl. 15:05

Valtioneuvoston kunta- ja palvelurakenneuudistusta koskevasta selonteko

Kunta- ja palvelurakenneuudistus on yksi maamme merkittävimmistä rakennepoliittisista muutosprosesseista. Sa-manaikaisesti se on tämän hallituksen tärkeimpiä hankkeita. Tämä merkitsee myös sitä, että tämä selonteko on mitä tärkein, ja meidän on tarkkaan harkittava miten jatkamme ja kehitämme tätä prosessia. Uudistuksessa syntyneisiin ongelmiin on suhtauduttava erittäin vakavasti!
24.11.2009 kl. 15:00

Debatt om Finland och de arktiska områdena

Den arktiska regionen väcker definitivt ett stort politiskt och ekonomiskt intresse på global nivå. Klimatforskarna har redan för länge sedan slagit larm och varnat för att områdena närmast polerna kommer att påverkas klimatuppvärmningen först och att förändringen kommer att vara dramatisk där. Finland och de övriga nordiska länderna har därför ett särskilt ansvar att både inom EU och i internationella sammanhang uppmärksamma den arktiska regionen och människorna som lever där.
18.11.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om den klimat- och energipolitiska framtidsredogörelsen

Framtidsredogörelsen om klimat- och energipolitiken är ett viktigt bidrag till den aktuella debatten om den nödvändiga vägen till ett utsläppssnålt Finland. Svenska riksdagsgruppen är glad för att redogörelsen utgår från klimatförändringens effekter ur ett globalt perspektiv och betonar de katastrofala riskerna för mänskligheten och livet på jorden om inget görs föra att förhindra utvecklingen.
21.10.2009 kl. 15:25

Statsrådets meddelande om valfinansieringen

Demokrati förutsätter val. Val förutsätter kandidater och partier. Men val förutsätter också valkampanjer. Valkampanjer är inte gratis, de kostar. Det räcker inte med att nå ut till väljarna bara på torg- och stugmöten och med dörrknackning – inte för att de är helt gratis, de heller.
30.09.2009 kl. 15:35

Interpellationsdebatt om äldreomsorgen

Det är uppfriskande att oppositionen också intresserar sig för politiska substansfrågor som direkt berör medborgarnas vardagliga liv. Äldreomsorgen är utan tvekan en sådan. Äldreomsorgen är ändå mindre lämplig som föremål för en interpellation eftersom den är en gemensam angelägenhet för regeringen och hela riksdagen, och inte minst för kommunerna där oppositionen här i riksdagen bär samma ansvar som regeringspartierna.
29.09.2009 kl. 15:15

Remissdebatt om budgetförslaget för 2010

Minns någon en statsbudget som alla skulle ha varit helt tillfreds med? Knappast. Oppositionen hittar alltid stora brister i budgetförslagen och regeringspartier hittar mindre brister. Knappast har det ens funnits någon finansminister som skulle ha varit helt nöjd med alla detaljer. Det hör till sakens natur, eftersom varje budget är en balansgång och pengarna aldrig räcker till.
15.09.2009 kl. 16:05