Prisbildningen inom matkedjan och handelns dominerande position i förhandlingarna har diskuterats mycket under den gånga hösten. Nu står förändring för dörren och om allt går väl kommer producenterna inom jordbruket att ges politiska verktyg för att framöver kunna förbättra sin ställning i livsmedelskedjans prisförhandlingar.
Förra sommaren tog man beslut på regeringsnivå om att bereda en särlag om producent- och branschorganisationer inom jordbruket. Det handlar om verktyg som redan finns i användning i andra EU-länder och innebär att jordbruksproducenter ges möjligheten att gå samman i producentorganisationer och att produktionsgrenarna kan bilda branschorganisationer.
Det har knappast undkommit någon att handeln i vårt land är mycket koncentrerad. Verkligheten är den att det för närvarande är två direktörer på två handelskedjor som bestämmer både vad vi finländare äter och vad vi ska betala för vår mat. Dessa två handelskedjor är så starka att de lyckats hålla varuleverantörerna i ett järngrepp under de senaste åren och har därmed kunnat öka sin andel av matens slutpris på bekostnad av de övriga i matkedjan, vilket också noterats av flera forskningsinstitut.
Konsumenterna har således betalat mer och mer för servicen i butiken medan man betalat mindre för varorna, maten. För jordbruksproducenterna har detta i samband med kraftigt ökade bränsle-, energi och gödselpriser lett till en ohållbar ekonomisk situation. Om inte prisförhöjningar tillåts gå igenom hela kedjan stryps primärproducenterna långsamt, och det är tydligt att handelskedjorna inte har något intresse av att pruta på sin egen täckning. Med de nya organisationerna, som den nya lagen förordar, skulle producenternas ställning och förhandlingskraft i livsmedelskedjan stärkas, man kunde bättre anpassa förhållandet produktion-förädling-konsumtion och livsmedelskvalitén skulle tryggas. Samtidigt skulle transparensen i livsmedelskedjan förbättras, någonting som dagens medvetna konsumenter också efterlyser.
Lagen har stött på mycket motstånd från dels Livsmedelsindustriförbundet och Daglivaruhandelsföreningen, som representerar handeln, dels konkurrensverket, vilket är något förvånande. Konkurrensverket har som noterats hållit sig tyst som muren i exempelvis frågan om handelsgödselmarknaden som styrs fullständigt av ett enda företag. Och nu följer ju regeringen EU-kommissionens rekommendationer, som redan efterföljts i flera EU-länder.
Som det nu ser ut kommer lagen att ges till riksdagen inom nästa vecka och således kommer man kunna behandla lagförslaget inom denna regeringsperiod. Ett av den sittande regeringens löften enligt regeringsprogrammet är uttryckligen att förbättra jordbrukets lönsamhet och detta lagförslag är ett mycket viktigt steg i det arbetet.
Mats Nylund, riksdagsledamot SFP
Syd-Österbotten 15.1.2011
