Vintermöte och riksdagsarbete

17.01.2011 kl. 12:23
Vecka 2/2011

Vecka 2

Efter ett kortare juluppehåll än vanligt tog jag färjan tillbaka till Helsingfors och Svenska riksdagsgruppens (Srg) midvintermöte, en ny företeelse som betyder att vi inte bara samlas till sommarmöte utan också möter väljare under vinterhalvåret. De två första åren har det handlat om Sfp-väljare eftersom vi rört oss i Nyland. Många har svårt att skilja mellan Srg och Sfp, och man tror att jag tillhör Sfp. Jag får därför förklara att på Åland finns inget Svenska folkpartiet, där är alla partier svenska. För övrigt läste jag på färjan att en undersökning visar att finlandssvenskarna är olyckliga, och detta efter att hela julhelgen ha läst att vissa åländska kommuner uppvisar de lyckligaste människorna i Finland. Senare i veckan kunde man läsa i Helsingin Sanomat att de tre saker finnarna retar sig på mest hos finlandssvenskarna är den obligatoriska svenskundervisningen i skolan, som de kallar ”tvångssvenska” för att ge sken av att det skulle vara någon skillnad mellan andra obligatoriska skolämnen och undervisningen i svenska, Svenska folkpartiet och Åland. Ja, ni läste rätt Åland.

Alla som kan sin historia vet naturligtvis att det var finlandssvenskarna som var de största förkämparna för att Åland skulle tillhöra Finland, det betydde naturligtvis mest för dem, men visst motsatte sig hela Finland att ålänningarna skulle få tillhöra Sverige. Att därför nu såhär 90 år senare reta upp sig på Åland som en finlandssvensk företeelse verkar väl ändå något långsökt. Man slutar aldrig att förundras.

I midvintermötet ingick besök hos Aaltouniversitetets Venture Garage och fortsatte hos Technopolis, båda i Otnäs. Det handlade om det innovationsarbete som utvecklas i människogarage för att kunna ”stay up to date with Finnish high tech market” som man uttrycker saken. Det betyder att det finns många som har idéer och kan uppfinna det ena och det andra, men för att få ut det på marknaden, sälja och förhoppningsvis bli framgångsrik krävs något mer, och det är här garagen och verkstäderna kommer in.

Alla ungdomar är inte lika framgångsrika i dagens krävande samhällen. De hittar inte den studieplats som passar dem, deras drömmar och önskemål går inte i uppfyllelse. Det kan då bli svårt att strukturera sin dag, att stiga upp på morgonen, orka göra något meningsfullt och inte fastna med huvudet i burken. Jag slutar aldrig att beundra dem som orkar se det möjliga hos de mest omöjliga, att oförtröttligt stödja dem och få dem in på vettiga banor. De människorna finns på ställen som Svenska produktionsskolan, eller SVEPS som det kallas, och som vi besökte, men också på Åland där projektet kallas Katapult.

Vi mötte väljare på Luckan i Helsingfors, och för min del avslutades dagen tillsammans med riksdagskollegan Mats Nylund och bygdens egen son Thomas Blomqvist på Pyres café nästan i ”stationsbackan” i Karis.

Riksdagsarbetet körde igång och det är bara att konstatera att grundlagsutskottet har en stor arbetsbörda. Vi har många lagförslag på vårt bord som borde behandlas. Riksdagen som helhet har nu 130 propositioner att behandla och ytterligare 23 lär vara på kommande. När förra riksdagsperioden avslutades förföll tolv, vi får se om vi blir sämre eller bättre. En lag som åtminstone aldrig borde kommit till riksdagen, och som enligt min åsikt borde förpassas i papperskorgen, skickas tillbaka eller återtas av regeringen är lagen om ändring av när man skall uppbära moms på varor som säljs via nätet.

De har ansetts att det inte är lönsamt för staten att uppbära de allra minsta beloppen och ålänningarna har därför med statens goda minne fått bygga upp vad man kan kalla en industri där man förpackar och sköter allt pappersarbete så att den som bor t.ex. på den finska landsbygden lätt och smidigt har fått beställa på nätet. De har gett många arbetsplatser på Åland, arbetsplatser som både människor utan utbildning och med olika handikapp har kunnat sköta. Detta skall alltså raseras nu, och orsaken är troligen att några företag på ett oseriöst sätt utnyttjat regeln, och öppet gjort reklam för hur man kan kringgå reglerna. Det handlar om det som kallas ”studsning” och innebär att varor skickas via Åland för att komma undan skatten, och som inte ger något mervärde för Åland. Det sker ingen förpackning och ger därför inga arbetsplatser. Det ger bara Åland badwill, inga inkomster och var kommer näringstillståndet in? Mycken tid har gått åt till samtal och möten med riksdagskollegor, ministrar och företagare i branschen den här veckan. Hur skall vi göra för att få stopp på det vi alla är eniga om att vi inte vill ha och behålla det vi alla borde vara eniga om att är till nytta för både Åland och Finland?

Förutom det egentliga riksdagsarbetet har veckan innehållit ett sista möte i riksdagens vänskapsgrupp med Frankrike där jag är ordförande. Vi hade ambassadören och chefen för Frankrikes kulturcenter, som numer bytt skepnad och blivit ett kulturinstitut, på besök för att bland annat berätta för oss om hur den nya franska regeringen ser ut, erfarenheterna av det franska återinträdet i NATO och hur det fortsätter med den kontroversiella inställningen till romerna i Frankrike. Finland är känt för att på ett bättre sätt än de flesta länder i Europa ha lyckats integrera romerna och det blev klart att mycket information om Finlands erfarenheter hade skickats till Paris och också mottagits med intresse där.

Utanför det egentliga riksdagsarbetet, men ändå väl integrerat betraktas också Kvinnonätverket. Jag är suppleant i arbetsutskottet och även vi hann ha ett möte den här första veckan.

Grundlagsutskottet arrangerade tillsammans med Finlands juristförbund ett seminarium under rubriken medborgarnas rättsskydd och rättsväsendets funktionsförmåga, eller un grand problème contemporain som man också kan uttrycka saken. Hur skall vi förändra systemet? Skall t.ex. i framtiden en misstänkt som erkänner ett brott kunna påverka begränsningen av förundersökningen i Finland? Skall vi använda oss av systemet med plea bargaining etc. etc. Man satsar gärna resurser på konkreta saker som alla förstår vad det handlar om som t.ex. en järnvägssträcka, men det är svårt att få politiker att engagera sig i resurser för att på ett allmänt plan förbättra rättsväsendet.

Efter en balettkväll på operan i Tallinn med dottern avslutades veckan med besök på Ålandskontoret av ett besök av parlamentariker från the Standing Committee on State Security i Representanthuset i det thailändska parlamentet. De hade som en del av ett projekt inom ramen för Lunds universitet och Handelshögskolan i Stockholm rekommenderats att försöka komma till Helsingfors för att bekanta sig med den åländska autonomin som ett exempel på konfliktlösning som kunde vara intressant för konfliktlösning i Patani i södra Thailand. För den goda saken valde jag därför att stanna kvar i Helsingfors den här helgen. Det är alltid lika inspirerande att tänka sig att man på något sätt eventuellt dragit ett litet strå till någon stack någonstans i världen som innebär att någon konflikt kommit närmare sin lösning. Världen har alldeles för många olösta konflikter.


 

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15