Muntlig fråga om ökad säkerhet på vägarna

17.01.2011 kl. 14:52
Trafikministern fick på frågetimmen 13.1 svara på min fråga gällande trafiksäkerhet.

Under vintern har många allvarliga trafikolyckor skett på vägarna. Elektroniska hastighetsskyltar, som reagerar så att hastighetsbegränsningen sänks när väderleken är dålig, finns. Den här tekniken finns, men de har inte i stor utsträckning tagits i bruk.

Vaikea keli on myös tänä talvena aiheuttanut monia liikenneonnettomuuksia. Uudenaikaisella liikenneturvallituustekniikalla voitaisiin vähentää vaaratilanteita. Elektroniset nopeusrajoituskyltit pystyisivät säätämään automaattisesti sallittua nopeutta ajokelin mukaan.

Aikooko hallitus vauhdittaa pääteiden nopeusrajoitusjärjestelmän modernisointia ja uudistamista?

Liikenneministeri Anu Vehviläinen: Itse asiassa huomenaamuna olen Liikennevirastossa, ja tämä on yksi asia, josta keskustellaan, eli vaihtuvat nopeusrajoitukset. Mutta toisaalta totean sen, että pidän pääsääntöisesti perusteltuna, että meillä on talvella talvinopeusrajoitukset, että sillä, että ajetaan jonkun verran hiljempaa, pystytään liikenneturvallisuutta parantamaan.

Tässä yhteydessä haluan todeta tietyllä tavalla tyytyväisyyteni, että viime vuosi itse asiassa oli paras liikenneturvallisuuden kannalta 50 vuoteen, mikä johtuu monesta seikasta. Se on minusta hyvä asia, ja siitä kuuluu kiitokset ehkä myös autoilijoille ja tiellä liikkujille. Voi olla, että sitä omaa ajamistapaakin on pystytty parantamaan.

Christina Gestrin (följdfråga): Viime hallituskaudella laadittiin teiden keskikaiteiden rakentamisohjelma. Miten tämä ohjelma on tällä hallituskaudella edistynyt?

Liikenneministeri Anu Vehviläinen: Silloin oli niin sanottu erillinen teemapaketti, ja jos muistan sen oikein, arvioitiin, että näitä keskikaiteita tarvittaisiin monta sataa kilometriä lisää tuonne meidän pääväylillemme. Se maksoi saman verran miljoonissa. Teemaohjelman toteuttaminen olisi maksanut satoja miljoonia euroja.

Nyt kun teimme liikennepoliittisen selonteon, niin siellä, missä on ollut mahdollista käyttää liikennehankkeessa pääväylillä keskikaiteita, niitä on myös käytetty. Mutta en usko siihen, että Suomessa tultaisiin palaamaan siihen, että tehtäisiin tämmöinen erillinen keskikaidepaketti ja se sitten toteutettaisiin, vaan aina, kun tehdään se tiesuunnitelma ja rahoituspäätös, siihen se joko kuuluu tai ei. Mutta ne ovat erittäin hyviä juuri näitten kohtaamisonnettomuuksien ehkäisemisessä.

Muntligt spörsmål 13.1.2011

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om mänskliga rättigheter

För att Finlands människorättspolitik utåt ska vara trovärdig gäller den gamla goda visdomen att det gäller att först sopa rent för egen dörr. Svenska riksdagsgruppen välkomnar därför att denna fjärde redogörelse också täcker respekten för de mänskliga rättigheterna och grundläggande fri- och rättigheterna i det egna landet.
09.09.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsrådets långsiktiga energi- och klimatstrategi

Utmaningarna har växt ytterligare för regeringens långsiktiga energi- och klimatstrategi under vintern och våren. Den ekonomiska nedgången har ytterligare försämrat ekonomin och därmed också höjt ribban en aning för ekonomiska satsningar på klimatpolitiken.
17.06.2009 kl. 15:45

Statsministerns upplysning om det ekonomiska läget

Det är minsann inget lätt jobb att sköta Finlands ekonomi i dagens situation. Det är osäkert och det är snabba förändringar som gör det nästan omöjligt att förutspå den ekonomiska utvecklingen.
17.06.2009 kl. 11:15

Responsdebatt om redogörelsen om Finlands säkerhets- och försvarspolitik

Svenska riksdagsgruppen har många gånger framhållit att EU är den samarbetsram inom vilken Finland ska stärka säkerheten såväl i Europa som ur ett globalt perspektiv. Säkerheten och stabiliteten i EU och övriga Europa stärks genom den mångomtalade solidaritetsklausulen.
16.06.2009 kl. 13:55

Finlands säkerhets- och försvarspolitik

16.06.2009 kl. 10:35

Responsdebatt om budgetramarna 2010-2013

Som en följd av den ekonomiska krisen har hittills omkring 3 miljarder euro anvisats för stimulansåtgärder i vårt land – detta motsvarar omkring 1,5 % av BNP – en stor andel också med EU-mått mätt. Alla åtgärder som vidtas måste ha som målsättning att återställa tillväxten och balansen i vår ekonomi, motverka arbetslöshet och trygga vår betalningsförmåga – speciellt på lång sikt.
03.06.2009 kl. 13:35