Muntlig fråga om ökad säkerhet på vägarna

17.01.2011 kl. 14:52
Trafikministern fick på frågetimmen 13.1 svara på min fråga gällande trafiksäkerhet.

Under vintern har många allvarliga trafikolyckor skett på vägarna. Elektroniska hastighetsskyltar, som reagerar så att hastighetsbegränsningen sänks när väderleken är dålig, finns. Den här tekniken finns, men de har inte i stor utsträckning tagits i bruk.

Vaikea keli on myös tänä talvena aiheuttanut monia liikenneonnettomuuksia. Uudenaikaisella liikenneturvallituustekniikalla voitaisiin vähentää vaaratilanteita. Elektroniset nopeusrajoituskyltit pystyisivät säätämään automaattisesti sallittua nopeutta ajokelin mukaan.

Aikooko hallitus vauhdittaa pääteiden nopeusrajoitusjärjestelmän modernisointia ja uudistamista?

Liikenneministeri Anu Vehviläinen: Itse asiassa huomenaamuna olen Liikennevirastossa, ja tämä on yksi asia, josta keskustellaan, eli vaihtuvat nopeusrajoitukset. Mutta toisaalta totean sen, että pidän pääsääntöisesti perusteltuna, että meillä on talvella talvinopeusrajoitukset, että sillä, että ajetaan jonkun verran hiljempaa, pystytään liikenneturvallisuutta parantamaan.

Tässä yhteydessä haluan todeta tietyllä tavalla tyytyväisyyteni, että viime vuosi itse asiassa oli paras liikenneturvallisuuden kannalta 50 vuoteen, mikä johtuu monesta seikasta. Se on minusta hyvä asia, ja siitä kuuluu kiitokset ehkä myös autoilijoille ja tiellä liikkujille. Voi olla, että sitä omaa ajamistapaakin on pystytty parantamaan.

Christina Gestrin (följdfråga): Viime hallituskaudella laadittiin teiden keskikaiteiden rakentamisohjelma. Miten tämä ohjelma on tällä hallituskaudella edistynyt?

Liikenneministeri Anu Vehviläinen: Silloin oli niin sanottu erillinen teemapaketti, ja jos muistan sen oikein, arvioitiin, että näitä keskikaiteita tarvittaisiin monta sataa kilometriä lisää tuonne meidän pääväylillemme. Se maksoi saman verran miljoonissa. Teemaohjelman toteuttaminen olisi maksanut satoja miljoonia euroja.

Nyt kun teimme liikennepoliittisen selonteon, niin siellä, missä on ollut mahdollista käyttää liikennehankkeessa pääväylillä keskikaiteita, niitä on myös käytetty. Mutta en usko siihen, että Suomessa tultaisiin palaamaan siihen, että tehtäisiin tämmöinen erillinen keskikaidepaketti ja se sitten toteutettaisiin, vaan aina, kun tehdään se tiesuunnitelma ja rahoituspäätös, siihen se joko kuuluu tai ei. Mutta ne ovat erittäin hyviä juuri näitten kohtaamisonnettomuuksien ehkäisemisessä.

Muntligt spörsmål 13.1.2011

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35