Muntlig fråga om ökad säkerhet på vägarna

17.01.2011 kl. 14:52
Trafikministern fick på frågetimmen 13.1 svara på min fråga gällande trafiksäkerhet.

Under vintern har många allvarliga trafikolyckor skett på vägarna. Elektroniska hastighetsskyltar, som reagerar så att hastighetsbegränsningen sänks när väderleken är dålig, finns. Den här tekniken finns, men de har inte i stor utsträckning tagits i bruk.

Vaikea keli on myös tänä talvena aiheuttanut monia liikenneonnettomuuksia. Uudenaikaisella liikenneturvallituustekniikalla voitaisiin vähentää vaaratilanteita. Elektroniset nopeusrajoituskyltit pystyisivät säätämään automaattisesti sallittua nopeutta ajokelin mukaan.

Aikooko hallitus vauhdittaa pääteiden nopeusrajoitusjärjestelmän modernisointia ja uudistamista?

Liikenneministeri Anu Vehviläinen: Itse asiassa huomenaamuna olen Liikennevirastossa, ja tämä on yksi asia, josta keskustellaan, eli vaihtuvat nopeusrajoitukset. Mutta toisaalta totean sen, että pidän pääsääntöisesti perusteltuna, että meillä on talvella talvinopeusrajoitukset, että sillä, että ajetaan jonkun verran hiljempaa, pystytään liikenneturvallisuutta parantamaan.

Tässä yhteydessä haluan todeta tietyllä tavalla tyytyväisyyteni, että viime vuosi itse asiassa oli paras liikenneturvallisuuden kannalta 50 vuoteen, mikä johtuu monesta seikasta. Se on minusta hyvä asia, ja siitä kuuluu kiitokset ehkä myös autoilijoille ja tiellä liikkujille. Voi olla, että sitä omaa ajamistapaakin on pystytty parantamaan.

Christina Gestrin (följdfråga): Viime hallituskaudella laadittiin teiden keskikaiteiden rakentamisohjelma. Miten tämä ohjelma on tällä hallituskaudella edistynyt?

Liikenneministeri Anu Vehviläinen: Silloin oli niin sanottu erillinen teemapaketti, ja jos muistan sen oikein, arvioitiin, että näitä keskikaiteita tarvittaisiin monta sataa kilometriä lisää tuonne meidän pääväylillemme. Se maksoi saman verran miljoonissa. Teemaohjelman toteuttaminen olisi maksanut satoja miljoonia euroja.

Nyt kun teimme liikennepoliittisen selonteon, niin siellä, missä on ollut mahdollista käyttää liikennehankkeessa pääväylillä keskikaiteita, niitä on myös käytetty. Mutta en usko siihen, että Suomessa tultaisiin palaamaan siihen, että tehtäisiin tämmöinen erillinen keskikaidepaketti ja se sitten toteutettaisiin, vaan aina, kun tehdään se tiesuunnitelma ja rahoituspäätös, siihen se joko kuuluu tai ei. Mutta ne ovat erittäin hyviä juuri näitten kohtaamisonnettomuuksien ehkäisemisessä.

Muntligt spörsmål 13.1.2011

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00