JK gav ledamot Nauclér rätt i fråga om säkerhetskontroll

20.01.2011 kl. 13:20
JK ger ledamot Nauclér rätt, säkerhetskontroll av flygpassagerare skall ske också på svenska

I december 2008 ställde Ålands riksdagsledamot Elisabeth Nauclér ett spörsmål om tillämpningen av språklagen i samband med säkerhetskontrollen av flygpassagerare i Finland (SS 945/2008 rd). Ledamot Nauclérs fråga gällde alltså säkerhetskontrollen av flygpassagerare på flygfält på fastlandet, därför hänvisar hon i sin fråga till språklagen. På Åland ju gäller ju inte språklagen utan självstyrelselagen och där fungerar säkerhetskontrollen utmärkt på många språk.

Minister Anu Vehviläinens svarade att säkerhetskontrollen på de större flygfälten sköts av underleverantörer med personal som har en utbildning som motsvarar kraven i Luftfartslagen och ICAOs bestämmelser, som inte omfattar krav på språkutbildning. Ministern ansåg att det är tillräckligt med att luftfartsförvaltningen tillhandahåller skriftlig information på olika språk.

Detta svar tillfredsställde inte ledamot Nauclér utan hon vände sig till Justitiekansler för ett utlåtande.

Justitiekanslers svar har nu kommit, JK har gjort en grundlig utredning, svaret omfattar 7 sidor (Dnr OKV/364/1/2009). Man har hört justitieministeriet, kommunikationsministeriet, Trafiksäkerhetsverket( tidigare Luftfartsförvaltningen) och Finavia Abp och också ledamot Nauclér.

I svaret konstaterar justitiekansler att säkerhetskontroll av flygpassagerare är en offentlig förvaltningsuppgift. På flygplatsoperatörer som genomför säkerhetskontroll av flygpassagerare skall tillämpas det som i språklagen sägs om myndigheter.

Ansvaret att genomföra säkerhetskontrollerna inklusive skyldigheten att tillgodose de språkliga rättigheterna ligger i sista hand hos flygplatsoperatören, även om det praktiska utförandet sköts av andra aktörer.

Justitiekansler anser även att det, beroende på situationen, kan vara tillräckligt att den person som genomgår n säkerhetskontroll och säkerhetskontrollanten vid behov omedelbart få kontakt med en tillräckligt svenskkunnig person.

Justitiekansler har i samband med granskningen av detta ärende även funnit vissa inkonsekvenser i språklagen och har sänt sina synpunkter till justitieministeriet för kännedom

Jag har länge bekymrat mej över detta och är verkligen glad över JKs utlåtande, som JK nu vidarebefordrat till kommunikationsministeriet, trafiksäkerhetsverket och Finavia Abp säger Elisabeth Nauclér. Jag har en inopererad metalldel efter en olycka och har själv flera gånger blivit otrevligt bemött, till och med hotats med polis, för att jag talat svenska, då metalldetektorn givit utslag och jag underkastats kroppsvisitation. Det är sårande att i denna annars också integritetskränkande situation inte automatiskt bli bemött på sitt modersmål, eller ens tillåtas använda det. Särskilt problematisk är situationen för en ovan, ofta äldre, i många fall kanske handikappad, passagerare som inte får instruktioner eller service på svenska. Det finns ju heller inga bestämmelser om att en finländsk medborgare som reser utomlands bör kunna finska eller engelska.

Jag ser nu fram emot en saklig och lagenlig behandling då jag passerar säkerhetskontrollen i framtiden.

Riksdagsledamot Elisabeth Nauclér ger gärna närmare information vid behov, tfn 050 512 1984.

 

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37