JK gav ledamot Nauclér rätt i fråga om säkerhetskontroll

20.01.2011 kl. 13:20
JK ger ledamot Nauclér rätt, säkerhetskontroll av flygpassagerare skall ske också på svenska

I december 2008 ställde Ålands riksdagsledamot Elisabeth Nauclér ett spörsmål om tillämpningen av språklagen i samband med säkerhetskontrollen av flygpassagerare i Finland (SS 945/2008 rd). Ledamot Nauclérs fråga gällde alltså säkerhetskontrollen av flygpassagerare på flygfält på fastlandet, därför hänvisar hon i sin fråga till språklagen. På Åland ju gäller ju inte språklagen utan självstyrelselagen och där fungerar säkerhetskontrollen utmärkt på många språk.

Minister Anu Vehviläinens svarade att säkerhetskontrollen på de större flygfälten sköts av underleverantörer med personal som har en utbildning som motsvarar kraven i Luftfartslagen och ICAOs bestämmelser, som inte omfattar krav på språkutbildning. Ministern ansåg att det är tillräckligt med att luftfartsförvaltningen tillhandahåller skriftlig information på olika språk.

Detta svar tillfredsställde inte ledamot Nauclér utan hon vände sig till Justitiekansler för ett utlåtande.

Justitiekanslers svar har nu kommit, JK har gjort en grundlig utredning, svaret omfattar 7 sidor (Dnr OKV/364/1/2009). Man har hört justitieministeriet, kommunikationsministeriet, Trafiksäkerhetsverket( tidigare Luftfartsförvaltningen) och Finavia Abp och också ledamot Nauclér.

I svaret konstaterar justitiekansler att säkerhetskontroll av flygpassagerare är en offentlig förvaltningsuppgift. På flygplatsoperatörer som genomför säkerhetskontroll av flygpassagerare skall tillämpas det som i språklagen sägs om myndigheter.

Ansvaret att genomföra säkerhetskontrollerna inklusive skyldigheten att tillgodose de språkliga rättigheterna ligger i sista hand hos flygplatsoperatören, även om det praktiska utförandet sköts av andra aktörer.

Justitiekansler anser även att det, beroende på situationen, kan vara tillräckligt att den person som genomgår n säkerhetskontroll och säkerhetskontrollanten vid behov omedelbart få kontakt med en tillräckligt svenskkunnig person.

Justitiekansler har i samband med granskningen av detta ärende även funnit vissa inkonsekvenser i språklagen och har sänt sina synpunkter till justitieministeriet för kännedom

Jag har länge bekymrat mej över detta och är verkligen glad över JKs utlåtande, som JK nu vidarebefordrat till kommunikationsministeriet, trafiksäkerhetsverket och Finavia Abp säger Elisabeth Nauclér. Jag har en inopererad metalldel efter en olycka och har själv flera gånger blivit otrevligt bemött, till och med hotats med polis, för att jag talat svenska, då metalldetektorn givit utslag och jag underkastats kroppsvisitation. Det är sårande att i denna annars också integritetskränkande situation inte automatiskt bli bemött på sitt modersmål, eller ens tillåtas använda det. Särskilt problematisk är situationen för en ovan, ofta äldre, i många fall kanske handikappad, passagerare som inte får instruktioner eller service på svenska. Det finns ju heller inga bestämmelser om att en finländsk medborgare som reser utomlands bör kunna finska eller engelska.

Jag ser nu fram emot en saklig och lagenlig behandling då jag passerar säkerhetskontrollen i framtiden.

Riksdagsledamot Elisabeth Nauclér ger gärna närmare information vid behov, tfn 050 512 1984.

 

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00