JK gav ledamot Nauclér rätt i fråga om säkerhetskontroll

20.01.2011 kl. 13:20
JK ger ledamot Nauclér rätt, säkerhetskontroll av flygpassagerare skall ske också på svenska

I december 2008 ställde Ålands riksdagsledamot Elisabeth Nauclér ett spörsmål om tillämpningen av språklagen i samband med säkerhetskontrollen av flygpassagerare i Finland (SS 945/2008 rd). Ledamot Nauclérs fråga gällde alltså säkerhetskontrollen av flygpassagerare på flygfält på fastlandet, därför hänvisar hon i sin fråga till språklagen. På Åland ju gäller ju inte språklagen utan självstyrelselagen och där fungerar säkerhetskontrollen utmärkt på många språk.

Minister Anu Vehviläinens svarade att säkerhetskontrollen på de större flygfälten sköts av underleverantörer med personal som har en utbildning som motsvarar kraven i Luftfartslagen och ICAOs bestämmelser, som inte omfattar krav på språkutbildning. Ministern ansåg att det är tillräckligt med att luftfartsförvaltningen tillhandahåller skriftlig information på olika språk.

Detta svar tillfredsställde inte ledamot Nauclér utan hon vände sig till Justitiekansler för ett utlåtande.

Justitiekanslers svar har nu kommit, JK har gjort en grundlig utredning, svaret omfattar 7 sidor (Dnr OKV/364/1/2009). Man har hört justitieministeriet, kommunikationsministeriet, Trafiksäkerhetsverket( tidigare Luftfartsförvaltningen) och Finavia Abp och också ledamot Nauclér.

I svaret konstaterar justitiekansler att säkerhetskontroll av flygpassagerare är en offentlig förvaltningsuppgift. På flygplatsoperatörer som genomför säkerhetskontroll av flygpassagerare skall tillämpas det som i språklagen sägs om myndigheter.

Ansvaret att genomföra säkerhetskontrollerna inklusive skyldigheten att tillgodose de språkliga rättigheterna ligger i sista hand hos flygplatsoperatören, även om det praktiska utförandet sköts av andra aktörer.

Justitiekansler anser även att det, beroende på situationen, kan vara tillräckligt att den person som genomgår n säkerhetskontroll och säkerhetskontrollanten vid behov omedelbart få kontakt med en tillräckligt svenskkunnig person.

Justitiekansler har i samband med granskningen av detta ärende även funnit vissa inkonsekvenser i språklagen och har sänt sina synpunkter till justitieministeriet för kännedom

Jag har länge bekymrat mej över detta och är verkligen glad över JKs utlåtande, som JK nu vidarebefordrat till kommunikationsministeriet, trafiksäkerhetsverket och Finavia Abp säger Elisabeth Nauclér. Jag har en inopererad metalldel efter en olycka och har själv flera gånger blivit otrevligt bemött, till och med hotats med polis, för att jag talat svenska, då metalldetektorn givit utslag och jag underkastats kroppsvisitation. Det är sårande att i denna annars också integritetskränkande situation inte automatiskt bli bemött på sitt modersmål, eller ens tillåtas använda det. Särskilt problematisk är situationen för en ovan, ofta äldre, i många fall kanske handikappad, passagerare som inte får instruktioner eller service på svenska. Det finns ju heller inga bestämmelser om att en finländsk medborgare som reser utomlands bör kunna finska eller engelska.

Jag ser nu fram emot en saklig och lagenlig behandling då jag passerar säkerhetskontrollen i framtiden.

Riksdagsledamot Elisabeth Nauclér ger gärna närmare information vid behov, tfn 050 512 1984.

 

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Interpellation om klimatförändringen och tryggande av energiförsörjningen

Det är mycket bra att Samlingspartiet visar intresse för den pågående och skrämmande klimatförändringen. Klimatförändringen har pågått i decennier. Samlingspartiet väljer nu att kraftigt kritisera regeringen för dess miljöpolitik då det återstår fyra arbetsveckor av denna regeringsperiod. Det kan jag inte klassa som annat än blott valpolitik.
17.01.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om Finlands EU-ordförandeskap

Låt mig komma med ett frankt påstående: 2006 var året då federalismen tog några ordentliga steg framåt i det finländska EU-tänkandet. Detta av två orsaker: Europaparlamentet visade sig vara en fungerande institution och parlamentet bidrog kraftigt till att göra beslutsprocessen i EU till en tydlig politisk process- vilket också statsminister Vanhanen konstaterat i Bryssel i anslutning till servicedirektivet. Det var parlamentet och de politiska rörelserna i Europa som hade initiativet. Och det finländska ordförandeskapet hade ett gott samarbete med Europaparlamentet och tack vare det kunde många viktiga frågor inom EG-samarbetet ros i hamn.
11.01.2007 kl. 00:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2007

Jag vill börja med att tacka finansministern och mina kollegor för en enkel och snabb process i att nå en överenskommelse om riksdagens ändringar i budgetboken. Men jag vill ändå ägna lite tid åt att analysera hur riksdagen använder sin budgetmakt.
13.12.2006 kl. 00:00

Interpellation om bättre villkor för kvinnor i arbetslivet

Interpellanterna lyfter upp ett tema som sysselsatt flera generationer och som fortfarande är ett delvis olöst problem, det vill säga att skapa en större jämställdhet inom arbetslivet. Oppositionen påminner om att regeringen lovat befrämja jämställdheten genom ett program med målsättningen att få bort omotiverade löneskillnader.
30.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om alkoholpolitiken

Oppositionen skall ha ett erkännande för en saklig och välformulerad interpellationstext. Här behövs inga teoriska och känsloladdade reaktioner. Problemet är tillräckligt allvarligt ändå.
23.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om barnfamiljernas situation

Det är aningen svårt att lista ut vilken samhällsgrupp oppositionen anser att regeringen har misskött mest. För fyra veckor sedan var det studenterna, för tre veckor sedan var det pensionärerna och idag är det då barnfamiljerna som lider mest.
11.10.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00