JK gav ledamot Nauclér rätt i fråga om säkerhetskontroll

20.01.2011 kl. 13:20
JK ger ledamot Nauclér rätt, säkerhetskontroll av flygpassagerare skall ske också på svenska

I december 2008 ställde Ålands riksdagsledamot Elisabeth Nauclér ett spörsmål om tillämpningen av språklagen i samband med säkerhetskontrollen av flygpassagerare i Finland (SS 945/2008 rd). Ledamot Nauclérs fråga gällde alltså säkerhetskontrollen av flygpassagerare på flygfält på fastlandet, därför hänvisar hon i sin fråga till språklagen. På Åland ju gäller ju inte språklagen utan självstyrelselagen och där fungerar säkerhetskontrollen utmärkt på många språk.

Minister Anu Vehviläinens svarade att säkerhetskontrollen på de större flygfälten sköts av underleverantörer med personal som har en utbildning som motsvarar kraven i Luftfartslagen och ICAOs bestämmelser, som inte omfattar krav på språkutbildning. Ministern ansåg att det är tillräckligt med att luftfartsförvaltningen tillhandahåller skriftlig information på olika språk.

Detta svar tillfredsställde inte ledamot Nauclér utan hon vände sig till Justitiekansler för ett utlåtande.

Justitiekanslers svar har nu kommit, JK har gjort en grundlig utredning, svaret omfattar 7 sidor (Dnr OKV/364/1/2009). Man har hört justitieministeriet, kommunikationsministeriet, Trafiksäkerhetsverket( tidigare Luftfartsförvaltningen) och Finavia Abp och också ledamot Nauclér.

I svaret konstaterar justitiekansler att säkerhetskontroll av flygpassagerare är en offentlig förvaltningsuppgift. På flygplatsoperatörer som genomför säkerhetskontroll av flygpassagerare skall tillämpas det som i språklagen sägs om myndigheter.

Ansvaret att genomföra säkerhetskontrollerna inklusive skyldigheten att tillgodose de språkliga rättigheterna ligger i sista hand hos flygplatsoperatören, även om det praktiska utförandet sköts av andra aktörer.

Justitiekansler anser även att det, beroende på situationen, kan vara tillräckligt att den person som genomgår n säkerhetskontroll och säkerhetskontrollanten vid behov omedelbart få kontakt med en tillräckligt svenskkunnig person.

Justitiekansler har i samband med granskningen av detta ärende även funnit vissa inkonsekvenser i språklagen och har sänt sina synpunkter till justitieministeriet för kännedom

Jag har länge bekymrat mej över detta och är verkligen glad över JKs utlåtande, som JK nu vidarebefordrat till kommunikationsministeriet, trafiksäkerhetsverket och Finavia Abp säger Elisabeth Nauclér. Jag har en inopererad metalldel efter en olycka och har själv flera gånger blivit otrevligt bemött, till och med hotats med polis, för att jag talat svenska, då metalldetektorn givit utslag och jag underkastats kroppsvisitation. Det är sårande att i denna annars också integritetskränkande situation inte automatiskt bli bemött på sitt modersmål, eller ens tillåtas använda det. Särskilt problematisk är situationen för en ovan, ofta äldre, i många fall kanske handikappad, passagerare som inte får instruktioner eller service på svenska. Det finns ju heller inga bestämmelser om att en finländsk medborgare som reser utomlands bör kunna finska eller engelska.

Jag ser nu fram emot en saklig och lagenlig behandling då jag passerar säkerhetskontrollen i framtiden.

Riksdagsledamot Elisabeth Nauclér ger gärna närmare information vid behov, tfn 050 512 1984.

 

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15