Bland annat skulle inkomstskatten sjunka inom samtliga nivåer så att de lägsta och högsta inkomstnivåerna skulle gynnas mest. Dessutom skulle energi- och miljöbeskattning samt beskattningen av hälsovådliga produkter skärpas och kapitalskatten skulle höjas. Skatteavdragen skulle minskas både vad gäller bolån och hushållsavdrag. Detta bara för att nämna några av förslagen i rapporten som kan läsas i sin helhet [enbart på finska, med ett svenskt pressmeddelande] på Finansministeriets webbsida.
Helt klart är att nästa regering måste fundera allvarligt på skatterna. Lika klart är att statens skattekista måste fyllas på. Statsekonomin måste fås i balans. De senaste årens stimulansåtgärder var nödvändiga för att komma snabbare ur krisen, men nu måste svångremmen dras åt. Allt det här innebär att skattepolitiken bör bli en viktig valfråga. För skattepolitik är en stor och viktig politisk fråga. En fråga som vilar på en stark ideologisk grund där det bör finnas klara alternativ för hur vi vill att vårt Finland skall se ut i framtiden. Det handlar inte bara om att täppa till hålen i statens skattekista utan det handlar om vilka signaler vi vill ge våra medborgare.
Människorna agerar utgående från det budskap vi sänder ut. Och det är lätt att räkna fel. Ett exempel på detta är när skatten på importerade, begagnade bilar sänktes. Finansministeriet målade upp svarta orosmoln om hur mycket mindre staten skulle få in, men det gick precis tvärtom. Folk bytte och köpte så mycket mera bilar att staten fick in mycket mera pengar än tidigare. Dessutom förnyades bilparken och blev miljövänligare. Detta är bara ett exempel, men det visar klart att man kan styra människornas beteende med skattesänkningar eller höjningar.
Klart är att det inte finns något stort utrymme för skattesänkningar. Därför är det också helt klart att de som har det svårast bör gynnas mest. Hos ensamförsörjarna, de som lever på de lägsta folkpensionerna och studerande finns inget utrymme för skattehöjningar. Jag tror inte att vi denna gång skall använda osthyveln och dra jämt över alla grupper – istället måste vi bli bättre på att rikta skattesänkningar och höjningar. Vi kan inte heller plocka ut enskilda skatter en och en och säga ja eller nej, utan vi måste se skattepolitiken som en helhet. Klart är dock att det finns ett tryck på att höja kapitalskatten.
Helt klart är också att vår skattepolitik skall gynna sysselsättning och företagande. Dessutom skall den vara miljövänlig. För att vi ska kunna nå upp till målen i våra internationella klimatöverenskommelser så måste vi använda skattepolitiken som ett medel. Det finns ett stort tryck på större miljöskatter och det är säkert bra, men de får inte utmynna i att tätorterna gynnas på landsbygdens bekostnad. Därför är det ett grannlaga arbete som varken är enkelt eller svartvitt. Vi måste hitta den lösning som allra bäst gynnar de som redan nu lever på de lägsta inkomsterna. För jag tror på en skattepolitik som minskar inkomstklyftorna och som understöder sysselsättning och människornas möjlighet att klara sig själva. På det sättet tror jag att vi skall bygga ett jämlikt Finland.
Ulla-Maj Wideroos
