ÖSP – förbund i rörelse

24.01.2011 kl. 10:06
Hälsningsanförande ÖSP:s 75-årsjubileum sammandrag 22.01.2011

 

Bondens yrke är det viktigaste i världen och ÖSP är vårt redskap för att befrämja medlemmarnas ekonomiska, sociala och kulturella intressen. Det är vi tillsammans som utgör grunden för det österbottniska jordbrukets intressebevakning.

För drygt 75 år sedan samlades de österbottniska jordbrukarna till möte på olika ställen i Österbotten och beslöt gemensamt att skapa ett producentförbund för att bevaka sina intressen. Signaturen E.S. skrev i en artikel i Jakobstads Tidning en vecka innan det första möte hölls ”Jordbrukarna kan inte utan en fast organisation försvara sina intressen i en situation där världsutvecklingen uppreser hinder för näringsutvecklingen”. Texten kunde lika gärna vara skriven idag. Modernäringen, den näring som föder hela jordens befolkning har fortfarande samma utsatta läge.

För 75 år sedan var det massproduktion och standardisering som förändrade omgivningen. Något år senare var det kriget med ransonering och prisreglering. Efter det följde kolonisationen av dem som förlorat sina gårdar och tvingats bort från sin hembygd i och med krigsslutet.

Ännu i början på 1950-talet fick varannan finländare sin inkomst från jordbruket. Idag är det bara någon procent av befolkningen som håller resten med mat. Därefter följde den stora samhällsomvälvningen med stark industrialisering, generalstrejk och massflytt från landsbygden in till städerna och för först gången hade vi för mycket mat. Åkerpaketering präglade landsbygden.

1970-talet förde med sig energikris, ökad livsmedelsimport och en växande miljömedvetenhet där ofta jordbruket har fått fungera som syndabock.

En av de riktigt stora förändringarna, Finlands EU-medlemskap, förändrade över en natt såväl marknad som stödsystem.

Betecknande för hela den period som förbundet verkat är förmågan att leva i tiden. Såväl de förtroendevalda som tjänstemännen har analyserat tidsandan och anpassat verksamheten och intressebevakningen till omgivningen. ÖSP har under hela sin 75-åriga historia, i olika tidsepoker, lyssnat på budskapet från sina medlemmar, fört fram deras krav till beslutsfattarna och utan minsta tvivel påverkat det samhälle vi levt till gagn för uppdragsgivarna.

Grunden till detta lades redan från starten. Starka bondeledare med rikspolitisk förankring initierade den fackliga organiseringen och var med och startade upp verksamheten. Det har gett ÖSP en unik position i den finländska lantbrukspolitiken med ett inflytande som vida överskrider antalet medlemmar. Jag har under ett par decennier följt både ÖSP:s och övriga producentförbunds verksamhet på nära håll. Jag har ofta noterat att det finns en skillnad i infallsvinkel till politiska frågor. ÖSP:s infallsvinkel är alltid först nationell, med andra ord ställs frågan vad betyder detta för Finlands jordbruk och hur löses frågan på bästa sätt? Efter den analysen står det oftast betydligt klarare hur frågan ska hanteras ur österbottnisk synvinkel. Många producentförbund börjar oftast sin analys utgående från sitt förbunds egen situation och bortser från situationen nationellt och har därför betydligt svårare att få sina förslag till beslut.

ÖSP:s styrka har alltid hämtat sin kraft från medlemskårens aktivitet och det arbete som utförs i lokalavdelningarna. Trots att bönderna och växthusodlarna minskar kraftigt i antal, och därigenom också vårt medlemsantal, så har organisationen upprätthållit sin livskraft och alltid svarat på de utmaningar som den förändrade omgivningen innebär.

Trots stora utmaningar med lönsamheten, överstor arbetsbörda och låga marknadspriser har det österbottniska jordbruket inte bara behållit sin andel av Finlands livsmedelsproduktion utan också ökat den. Vi är ledande i landet när det gäller produktion av växthusgrönsaker och mycket starka i potatisproduktionen. Vi har en ytterst kvalitativ spannmålsodling och husdjursproduktionen, både mjölk och kött, har starka fästen i vårt verksamhetsområde.

De kommande åren kommer också att medföra stora förändringar. Den största är jordens växande befolkning. Vi prognostiseras vara 9,2 miljarder år 2050. Trots att spannmålsproduktionen globalt har ökat kraftigt har den per person räknat minskat ända sedan 1980-talet. Allt talar för att vi tyvärr kommer att få se många så kallade matkriser de närmaste åren med kraftiga prisvariationer och ökad svält i de allra fattigaste länderna. Efterfrågan på mat kommer att öka kraftigt och all den areal som lämpar sig för matproduktion ska också hållas i bruk och kunskapen bibehållas. De österbottniska producenterna står redo.

Vi lever i den stora förändringens tid. Den österbottniska bonden har alltid anpassat sig till omvärldens förändringar och kommer att göra det i framtiden också. Det är en hederssak för ÖSP att var med och skapa förutsättningar för det. ÖSP är ett förbund i rörelse!

Mats Nylund, förbundsordförande för ÖSP

 

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00