ÖSP – förbund i rörelse

24.01.2011 kl. 10:06
Hälsningsanförande ÖSP:s 75-årsjubileum sammandrag 22.01.2011

 

Bondens yrke är det viktigaste i världen och ÖSP är vårt redskap för att befrämja medlemmarnas ekonomiska, sociala och kulturella intressen. Det är vi tillsammans som utgör grunden för det österbottniska jordbrukets intressebevakning.

För drygt 75 år sedan samlades de österbottniska jordbrukarna till möte på olika ställen i Österbotten och beslöt gemensamt att skapa ett producentförbund för att bevaka sina intressen. Signaturen E.S. skrev i en artikel i Jakobstads Tidning en vecka innan det första möte hölls ”Jordbrukarna kan inte utan en fast organisation försvara sina intressen i en situation där världsutvecklingen uppreser hinder för näringsutvecklingen”. Texten kunde lika gärna vara skriven idag. Modernäringen, den näring som föder hela jordens befolkning har fortfarande samma utsatta läge.

För 75 år sedan var det massproduktion och standardisering som förändrade omgivningen. Något år senare var det kriget med ransonering och prisreglering. Efter det följde kolonisationen av dem som förlorat sina gårdar och tvingats bort från sin hembygd i och med krigsslutet.

Ännu i början på 1950-talet fick varannan finländare sin inkomst från jordbruket. Idag är det bara någon procent av befolkningen som håller resten med mat. Därefter följde den stora samhällsomvälvningen med stark industrialisering, generalstrejk och massflytt från landsbygden in till städerna och för först gången hade vi för mycket mat. Åkerpaketering präglade landsbygden.

1970-talet förde med sig energikris, ökad livsmedelsimport och en växande miljömedvetenhet där ofta jordbruket har fått fungera som syndabock.

En av de riktigt stora förändringarna, Finlands EU-medlemskap, förändrade över en natt såväl marknad som stödsystem.

Betecknande för hela den period som förbundet verkat är förmågan att leva i tiden. Såväl de förtroendevalda som tjänstemännen har analyserat tidsandan och anpassat verksamheten och intressebevakningen till omgivningen. ÖSP har under hela sin 75-åriga historia, i olika tidsepoker, lyssnat på budskapet från sina medlemmar, fört fram deras krav till beslutsfattarna och utan minsta tvivel påverkat det samhälle vi levt till gagn för uppdragsgivarna.

Grunden till detta lades redan från starten. Starka bondeledare med rikspolitisk förankring initierade den fackliga organiseringen och var med och startade upp verksamheten. Det har gett ÖSP en unik position i den finländska lantbrukspolitiken med ett inflytande som vida överskrider antalet medlemmar. Jag har under ett par decennier följt både ÖSP:s och övriga producentförbunds verksamhet på nära håll. Jag har ofta noterat att det finns en skillnad i infallsvinkel till politiska frågor. ÖSP:s infallsvinkel är alltid först nationell, med andra ord ställs frågan vad betyder detta för Finlands jordbruk och hur löses frågan på bästa sätt? Efter den analysen står det oftast betydligt klarare hur frågan ska hanteras ur österbottnisk synvinkel. Många producentförbund börjar oftast sin analys utgående från sitt förbunds egen situation och bortser från situationen nationellt och har därför betydligt svårare att få sina förslag till beslut.

ÖSP:s styrka har alltid hämtat sin kraft från medlemskårens aktivitet och det arbete som utförs i lokalavdelningarna. Trots att bönderna och växthusodlarna minskar kraftigt i antal, och därigenom också vårt medlemsantal, så har organisationen upprätthållit sin livskraft och alltid svarat på de utmaningar som den förändrade omgivningen innebär.

Trots stora utmaningar med lönsamheten, överstor arbetsbörda och låga marknadspriser har det österbottniska jordbruket inte bara behållit sin andel av Finlands livsmedelsproduktion utan också ökat den. Vi är ledande i landet när det gäller produktion av växthusgrönsaker och mycket starka i potatisproduktionen. Vi har en ytterst kvalitativ spannmålsodling och husdjursproduktionen, både mjölk och kött, har starka fästen i vårt verksamhetsområde.

De kommande åren kommer också att medföra stora förändringar. Den största är jordens växande befolkning. Vi prognostiseras vara 9,2 miljarder år 2050. Trots att spannmålsproduktionen globalt har ökat kraftigt har den per person räknat minskat ända sedan 1980-talet. Allt talar för att vi tyvärr kommer att få se många så kallade matkriser de närmaste åren med kraftiga prisvariationer och ökad svält i de allra fattigaste länderna. Efterfrågan på mat kommer att öka kraftigt och all den areal som lämpar sig för matproduktion ska också hållas i bruk och kunskapen bibehållas. De österbottniska producenterna står redo.

Vi lever i den stora förändringens tid. Den österbottniska bonden har alltid anpassat sig till omvärldens förändringar och kommer att göra det i framtiden också. Det är en hederssak för ÖSP att var med och skapa förutsättningar för det. ÖSP är ett förbund i rörelse!

Mats Nylund, förbundsordförande för ÖSP

 

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30