ÖSP – förbund i rörelse

24.01.2011 kl. 10:06
Hälsningsanförande ÖSP:s 75-årsjubileum sammandrag 22.01.2011

 

Bondens yrke är det viktigaste i världen och ÖSP är vårt redskap för att befrämja medlemmarnas ekonomiska, sociala och kulturella intressen. Det är vi tillsammans som utgör grunden för det österbottniska jordbrukets intressebevakning.

För drygt 75 år sedan samlades de österbottniska jordbrukarna till möte på olika ställen i Österbotten och beslöt gemensamt att skapa ett producentförbund för att bevaka sina intressen. Signaturen E.S. skrev i en artikel i Jakobstads Tidning en vecka innan det första möte hölls ”Jordbrukarna kan inte utan en fast organisation försvara sina intressen i en situation där världsutvecklingen uppreser hinder för näringsutvecklingen”. Texten kunde lika gärna vara skriven idag. Modernäringen, den näring som föder hela jordens befolkning har fortfarande samma utsatta läge.

För 75 år sedan var det massproduktion och standardisering som förändrade omgivningen. Något år senare var det kriget med ransonering och prisreglering. Efter det följde kolonisationen av dem som förlorat sina gårdar och tvingats bort från sin hembygd i och med krigsslutet.

Ännu i början på 1950-talet fick varannan finländare sin inkomst från jordbruket. Idag är det bara någon procent av befolkningen som håller resten med mat. Därefter följde den stora samhällsomvälvningen med stark industrialisering, generalstrejk och massflytt från landsbygden in till städerna och för först gången hade vi för mycket mat. Åkerpaketering präglade landsbygden.

1970-talet förde med sig energikris, ökad livsmedelsimport och en växande miljömedvetenhet där ofta jordbruket har fått fungera som syndabock.

En av de riktigt stora förändringarna, Finlands EU-medlemskap, förändrade över en natt såväl marknad som stödsystem.

Betecknande för hela den period som förbundet verkat är förmågan att leva i tiden. Såväl de förtroendevalda som tjänstemännen har analyserat tidsandan och anpassat verksamheten och intressebevakningen till omgivningen. ÖSP har under hela sin 75-åriga historia, i olika tidsepoker, lyssnat på budskapet från sina medlemmar, fört fram deras krav till beslutsfattarna och utan minsta tvivel påverkat det samhälle vi levt till gagn för uppdragsgivarna.

Grunden till detta lades redan från starten. Starka bondeledare med rikspolitisk förankring initierade den fackliga organiseringen och var med och startade upp verksamheten. Det har gett ÖSP en unik position i den finländska lantbrukspolitiken med ett inflytande som vida överskrider antalet medlemmar. Jag har under ett par decennier följt både ÖSP:s och övriga producentförbunds verksamhet på nära håll. Jag har ofta noterat att det finns en skillnad i infallsvinkel till politiska frågor. ÖSP:s infallsvinkel är alltid först nationell, med andra ord ställs frågan vad betyder detta för Finlands jordbruk och hur löses frågan på bästa sätt? Efter den analysen står det oftast betydligt klarare hur frågan ska hanteras ur österbottnisk synvinkel. Många producentförbund börjar oftast sin analys utgående från sitt förbunds egen situation och bortser från situationen nationellt och har därför betydligt svårare att få sina förslag till beslut.

ÖSP:s styrka har alltid hämtat sin kraft från medlemskårens aktivitet och det arbete som utförs i lokalavdelningarna. Trots att bönderna och växthusodlarna minskar kraftigt i antal, och därigenom också vårt medlemsantal, så har organisationen upprätthållit sin livskraft och alltid svarat på de utmaningar som den förändrade omgivningen innebär.

Trots stora utmaningar med lönsamheten, överstor arbetsbörda och låga marknadspriser har det österbottniska jordbruket inte bara behållit sin andel av Finlands livsmedelsproduktion utan också ökat den. Vi är ledande i landet när det gäller produktion av växthusgrönsaker och mycket starka i potatisproduktionen. Vi har en ytterst kvalitativ spannmålsodling och husdjursproduktionen, både mjölk och kött, har starka fästen i vårt verksamhetsområde.

De kommande åren kommer också att medföra stora förändringar. Den största är jordens växande befolkning. Vi prognostiseras vara 9,2 miljarder år 2050. Trots att spannmålsproduktionen globalt har ökat kraftigt har den per person räknat minskat ända sedan 1980-talet. Allt talar för att vi tyvärr kommer att få se många så kallade matkriser de närmaste åren med kraftiga prisvariationer och ökad svält i de allra fattigaste länderna. Efterfrågan på mat kommer att öka kraftigt och all den areal som lämpar sig för matproduktion ska också hållas i bruk och kunskapen bibehållas. De österbottniska producenterna står redo.

Vi lever i den stora förändringens tid. Den österbottniska bonden har alltid anpassat sig till omvärldens förändringar och kommer att göra det i framtiden också. Det är en hederssak för ÖSP att var med och skapa förutsättningar för det. ÖSP är ett förbund i rörelse!

Mats Nylund, förbundsordförande för ÖSP

 

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15